Jag satt i baksättet med Jacob med korslagda armar över bröstet och med mordlysten blick.
Stackars dem som retades med mig idag , det var redan en som hade sprungit upp på min dödslista.
Pappa. Han kunde inte sluta om hur bra detta stället var och att jag kommer tacka honom när jag väl fått börja. Jag fnös och stirrade ut genom fönstret. Vi skulle snart komma in till Juneau.
Jacob sa inte mycket på vägen antagligen för att han var för upprörd, han såg ut att vilja slita strupen av någon, och denna någon var min pappa.
Campuset till Juneau collage var precis som man kunnat tänkt sig med tråkiga tegelstenar och tråkig innegård.
" Här är det " sa pappa och parkerade bilen. Jag sa inget eftersom jag led utom tystands protest. Men han läste mina tankar. " Så illa är det inte " manade han och Jacob smällde igen dörren med en smäll som fick pappa att blänga på honom " Sluta " varnade han och Jake grimaserade och tog min hand. Pappa och mamma gick till expeditionen för att hämta information och karta över skolan.
Jacob och jag väntade vid bilen. ¨" Jaha... " sa han besvärat " Hur känns det då ?"
Jag blängde på honom " Vad tror du " väste jag och en blick full av medkänsla sköljde över mig. Han förstod. Det var klart han gjorde , han skulle inte kunna träffa mig lika ofta och skulle få dras med Quil kommentarer utan mig.
Jag skulle till och med sakna Quil. " Jag kommer sakna dig. Och dem andra. Till och med Quil "
han flinade " Kommer du sakna Quil ? " frågade han skeptiskt och jag nickade " Ja, asså han retas ju bara men jag vet att när det verkligen gäller så ställer han upp. Det gör alla i både din och Sams flock. Quil tillhör familjen "
Han slog sina armar om mig " Du är ju för underbar " flinade han och kysste mig kind, han drog ett djupt andetag och vart stel.
" Vad är det ? " frågade jag och Jakes blick for över parkeringen " Vampyr " viskade han så bara jag kunde höra och jag ryckte på axlarna " Det är Alaska det finns vampyrer här "
Jacob verkade inte gilla det " Låt dem inte behandla dig illa bara. ¨" sa han " Inte någon " förtydligade han och jag nickade.
Sen kom mamma och pappa och dem hjälpte mig upp till mitt rum. Jag skulle dela med en April Howson som skulle börja första året. " Det kommer gå bra " hörde jag pappa säga bakom mig. Som jag nu skulle kalla vid namn. Edward , alltid lika svårt att komma ihåg ..
Folk skulle nog reagera ifall jag kallade honom pappa när vi såg ut att vara lika gammla. En pappa som var sjutton och man själv är sju men ser ut som sjutton.. Lite krongligt.
Vart vi än gick följde vampyr lukten oss som ingen av oss kände igen. Fyra olika. Det gjorde Jacob en aning stel. På dörren som ledde till min så kallade lägenhet stod det snyggt med data skriven Text.:
Rum 215
Renesmee Carlie Cullen
April Sundown Howson
Jag svalde. Tänk om man inte skulle komma överrens och pappa skrockade bakom mig " Klart ni kommer " försäkrade han.
Jag tog upp min nyckel jag fått och gick in i rummet.
När man klev in i rummet kom man direkt till ett litet sällskaps rum med ett litet kök och en dörr till badrummet. Det gick i bekväma färger från kaffelatte brunt till sandbrunt och några coola tavlor. På dörrarna stod det två namn. April och Renesmee så jag hade närmast till köket.
Min dörr var i en rostbrun nyans som påminde väldigt mycket om Jacobs hy.
I mitt rum stod en säng som såg väldigt obekväm ut, en bokhylla ett litet bord med en stol. blyest grå fondvägg och sen var det i en mer rost färgad nyans igen. Som min dörr. Det fick mig att tänka på att han skulle åka om några timmar och sen skulle jag inte se honom på jag vet inte hur länge.
" Då går jag och Jacob och hämtar väskorna " sa pappa " Nu vet vi vart rummet är "
Mamma och jag stod och vanka av och an i rummet. " Det är fint.. Fast sängen ser obekväm ut " sa hon och jag nickade " Japp " Jag skruvade obekvämt på mig. Mamma studerade mig så jag lutade fram huvudet och lätt håret falla ner för ansiktet så hon inte kunde se det.
" Renesmee ? " frågade hon med le röst som påminde om honung " Mm" mumlade jag.
" Se på mig " bad hon och jag tittade upp på henne och hon strök undan håret så det låg längst min rygg igen. " Jag lovar, låt det gå två månader vill du fortfarande hem så kommer jag och hämtar dig , okej ? " lovade hon och log " Tack " jag kramade om henne.
" Tack "
" Men ge det en ärlig chans i alla fall , lova mig det ? " Jag nickade åt hennes krav. " Det ska jag "
Sen hörde jag svordomar och Jacob kom in med två väskor, en i varje hand.
" Vad. Har.Du.Med.Dig ? " frågade han släppte väskorna och pappa skrattade " Orkar inte lilla valpen att bära två väskor " skrattade han och han bar på tre väskor.
" Passa dig blodsugare , jag var faktiskt i bråk igår så jag är lite öm " snäste han och öppnade mina väskor och börja hängde upp kläder i min garderob. Han sa inget om våra blickar på honom.
Sen började min mage kurra. " Kanske ska ta och äta ? " frågade pappa och öppnade dörren.
När vi öppnade dörren slank en liten tjej in med en matkasse. Hon hejdade sig tvärt och såg på pappa med stora guldbruna ögon. Vampyr.
Hon och pappa bara såg på varandra och jag slank emellan dem. Hon hade människodoft också.
" Eh Hej " sa hon och sneglade på min och sken upp i ett brett leende " Åh, tack och lov " utbrast hon. " Jag trodde jag skulle få dela rum men en människa men min bror sa att Cullens var vampyrer men jag visste inte säkert " sa hon studerade mig. " Jag är halvmänniska också så..." Hon smet förbi pappa med en matkasse och började slänga in än massa i den tomma kylen.
Jag studerade henne diskret. Hon hade ett par korta jeans shorts trots kylan och ett par converse och en hood tröja i silvergrå med en text som jag inte kunde se vad det stod. Hennes blonda hår var uppsatt i en slarvig tofs. Hennes läppar hade ett väldigt färgstarkt läppstift och hennes tänder blänkte av ljuset.
" Vem är din bror då ? " frågade pappa och hon vände blicken från kylen. " Han heter Adam. Han kände både Victoria och James" sa hon " Jag antar att du är Edward "
Pappa väste till .
" Lugn , Adam kommer inte röra Renesmee , det tillåter jag inte, sen hatade han Vicky och
Jamie " Hon skrattade och öppnade en 7up.
Pappa var fortfarande stel, Jacob också. Han visste vem Victoria var. Jag med ..Men han hade sett henne och nästan slagits mot henne.
Mamma såg skräckslagen ut.
April såg helt nonchalnt. " Lugn vovven " Sa hon och lyfte på Jakes hand. " Du skakar som en sån där liten hund vad heter dem ? " Hon gick tankfullt runt i rummet. " Chihuahua heter dom ja " utbrast hon och flinade. " Du påminner om en Chihuahua "
Jake himlade med ögonen. " När kommer vi att åka ? " frågade Jacob pappa och han skrattade lågt. Jag log.
Aprils mobil pep till och hon läste smset " Ja, jag måste gå. Men jag antar att vi ses sen Renesmee " log hon och gick ut ur vår lägenhet.
" Ja.. hon verkar trevlig " sa mamma och kramade min axel. Jag nickade knappt märkbart. Jacob verkade inte tycka det efter som han gick och mumlade ordet : Chihuahua hela tiden och fnös.
Jag skakade på huvudet. Hans händer skakade faktiskt som en Chihuahua och det fick mig att le brett.
Jag satt fortfarande och grät när någon kom in genom dörren. Jag antog att det var April, min rumskompis.
Jag hörde ljudet av ännu en 7up öppnas och en tv som slogs på. Mamma, pappa och Jacob hade åkt för en timme sen. Jag höll en liten medaljong i handen som Jacob gett mig. I den hade han ristat in Förevigt på Quilute.
Jag kunde inget annat än titta på smycket. Hur mådde han nu ? En bevärad knackning på dörren.
" Mm. " svarade jag och April öppnade dörren. " Ditt rum är finare än mitt " sa hon med ett varmt leende. Hon satte sig lugnt på stolen och den knackade lite. " Jag måste visst gå ner lite "
Skämtade hon och jag kunde inte hejda leendet. Hon var knappats så mycket större än mig .
" Vill du gå och äta ? "frågade hon och jag skakade på huvudet. Hon suckade " Jag vet hur det känns. Det gör jag men vet du det bästa sättet att släppa sorgen ? " frågade hon.
" Nej April, det gör jag inte "
Hon ställde sig upp " Gråt ut, tröst ät och försök hitta någon rolig att släppa loss med, i detta fall mig. Du kan träffa mina vänner " flinade hon och tog min hand " Det är buffé idag " skrattade hon och jag försökte le. " Okej då " Hon kastade min hår borste till mig " Du behöver fixa dig lite bara. Av med mjukisarna och t-shirten . Det kryllar av snygga killar här. "
Jag blixtrade till " Jag har Jacob "snäste jag och hon höjde händerna " Okej, okej " svarade hon och gick till min garderob " Men du är för söt för att se deppig ut. " Hon kastade åt mig ett par jeans och ett linne jag fått av Alice. " Du har ju klädsmak utan dess like " kommenterade April och höll upp ett par skor i handen. " Det är inte jag utan min faster Alice " svarade jag och hon nickade.
" Det är snyggt i alla fall. Jag väntar ute så du kan byta om." Hon ställde skorna och la ett par örhängen bredvid.
Hon hade själv bytt om till ett par jeans och en annan tröja men hade fortfarande dem slitna svarta conversen. Hennes hår var uppsatt i samma ruffsiga tofs. Det passade henne riktigt bra.
" Dem andra väntar på oss så vi måste gå nu " sa hon och föste mig mot dörren.
" Vilka ? "
Hon skrattade " Mina vänner såklart, dem är vampyrer i alla fall fyra av dem "
" Vad är dem andra ? " frågade jag " Som vi " sa hon och drog med mig sig mot skolmatsalen.
" Har du dit check häfte ? " frågade April och jag nickade. Checkhäften var som en betalning. Hade du slut på checkar fick du köpa nytt. " Bra "
Buffén bestod av olika maträtter, allt från soppa till gratäng till pizza.
Jag tog två pizza bitar och lite strips och ett glasvatten. Inte det godaste då men aja. April tog samma och ledde mig till ett bord utan några andra vid.
" Dem kommer snart " sa April efter att ha läst ett sms. Jag nickade och nöp åt mig ett strips från tallriken och grimaserade. Dem var ju inte ens saltade. " Har dem inte salt på när dem gör stripsen eller ? " frågade jag April som log. " Adam !" ropade hon " Ta med saltet " En blond kille nickade och ställde ett saltkar på brickan.
Den blonda killen satte sig bredvid April med ett retsamt flin. " Hejsan " sa han och nickade mot mig och tog ett strips från Aprils tallrik som slog undan den " Sluta ... ta egna "snäste hon och buffade till honom " När kommer dem andra "
Adam höll upp tre fingrar och föll ner ett för varje sekund. Sen kom fyra personer in i salen.
" Så då är du Renesmee Cullen " sa Adam och jag nickade " Ja "
Han nickade också. " Trevligt att träffas. Jag heter Adam. Jag är Aprils storebror " Han sträckte fram handen. Jag tog den och han skakade handen. " Trevligt att träffas Adam " sa jag och tog återigen några strips.
" Redan börjar ragga , Adam ? Lämna flickan ifred " rösten var väldigt mörk och kom från en rödhårig stor kille med svart t-shirt , svart jeans och läder jacka som fick väldigt omtyckta blickar av tjejer han gick förbi och killarna som satt med dessa tjejer vart nästan gröna av avund.
" Eh , sluta Riven " skrattade Adam men jag såg en varanande antydan i hans ögon. Riven ryckte bara på axlarna och svepte ett glas med chokladdryck. " Efter kom tre andra. Två killar och en tjej. Den längsta killen hade axellångt hår som säkert hade en helburk med hårvax som fickk det mörka håret att se rufsigt ut. Han passade riktigt bra i det, han hade en röd,vit,svart rutig flanell skjorta som armarna var upkavlade på , pösiga jeans och nike skor. Den andra killen hade blondhår som hade lockar. Skulle lätt kunna spela Romeo i Romeo och Julia. Han hade bara en vit t-shirt och svarta jeans. Flickan som gick efter såg väldigt ung ut och skulle mycket väl ha vart elva bara när hon vart vampyr. Hennes mörkbruna hår hängde i två tjocka flätor på var sida om hennes ansikte.
" Blake, Jamie, Yaya ... Aprils nya rumskompis sitter med oss " utbrast Riven och hettade i mitt ansikte. " Riven, var snäll.. Hon rodnar ju " skrattade Yaya och det fick mig att rodna ännu mer.
April himlade med ögonen. Jag tog generat en tugga av pizzan som låg på min tallrik. Jag kände hur alla tittade på mig.
" Renesmee, detta är Yaya " Sa April och gjorde en gest mot flickan med flätor , Yaya vinkade med gaffeln. " Jamie " Jamie var killen med hårvaxet " Detta är Blake " killen som såg ut som en Romeo. Han nickade som en hälsning.
" Vem fick du som rumskompis i år då Yaya ? " frågade April och Yaya blängde på henne " Nån människa som inte ens vågar möta min blick. Super kul " skrattade hon och skaka på huvudet.
" Själv fick man sin gamla rumskompis " jublade Blake och gjorde en high five med Jamie.
Adam suckade " Ja, själv får man stå ut med Riven ännu ett år " klagade han och gjorde en till uppgiven suck. " Det samma Barbie " skrattade Riven med sin mörka stämma. Jag studerade hur dem retades med varandra. Sen drog Riven efter andan och vart stel med ett hårt uttryck. Dem andra reagerade på det. Även April vart svart i blicken. Tre nya doften svepte in i rummet bland dem männskliga. Tre vampyrer till ? Men dessa såg ut att kunna gå till attack när som helst.
Dem rörde som dem rovdjur dem var med blickarna gick över rummet hela tiden. Tre killar.
En blond, två mörkhåriga ... Ena av dem mörkhåriga hade lite mer brunt än den andra som hade korp svart. Den blonda vampyrens var nästan vit som var kortklippt och stylat. Alla tre endast klädda i svart. Dem mötte blickarna från bordet där jag satt. Någon fientligt blixtrade i deras ögon. Dem satte sig på andra sidan matsalen. Sen var det inte lika glatt runt bordet längre. Riven såg spänd ut. Redo att gå till attack hela tiden. Jag sneglade mot dem och stelnade till när jag såg rakt in i den blondas ögon. Jag förväntade mig en fientlig reaktion men han log blekt och diskret innan han vände bort blicken och började äta. Det måste vara vidrigt i deras ögon.
" Reneé ? " April viftade med handen framför mina ögon. Jag skakade på huvudet " Vad kallade du mig ? " frågade jag och drog undan en hår slinga från ansiktet.
" Reneé ? är det inte ditt smeknamn ? " frågade hon
Jag skrattade " Nej jag kallas Nessie "
" Nämen vad gulligt " fnissade Yaya och April blängde på henne. " Min pojkvän kom på det när jag var bebis " försvarade jag. Yaya nickade. Adam grimaserade när en av dem svart klädda kom mot vårt bord. " Rome ? Vad fan vill du ? " morrade Riven till killen med det korp svarta håret.
" Lugn, veggo... Jag vill bara prata om avtalet gäller detta år också " snäste Rome och drog undan en hårslinga " Det tycker jag " svarade Adam. Rome nickade och tittade sedan på mig. " Håll ...den nya tösen borta från Travies bara... " sa han och gick tillbaka mot sitt bord. " Va ? " frågade jag och dem andra såg lika förbryllade ut som jag " Vad menade han med det ? Vem är Travies ? "
April hyssade mig " Travies är den blonda ... Varför de är så viktigt att du håller dig borta från honom vet jag inte men Rome har rätt... Dem är inga du ska umgås med. " sen sa hon inget mer.
" När börjar lektionerna ? " frågade hon Jamie istället " På måndag. Man har en helg för att kunna göra sig hemmastadd med att packa upp och sånt " svarade han " Det är man ju klar med på några minuter " skrattade han och grimaserade när han åt av stripsen på tallrik. " Äckligt " sa han och sköt ifrån sig tallriken.
Jag och April och Yaya var påväg till vår lägenhet för att kolla på film, det var inte speciellt kallt ute för vampyrer men jag gick och rös lite. Underbart. Fullmåne. Medan jag gick med mina nya vänner kollade jag upp mot månen. " Åh nej " stönade April " Jag glömde min mobil i matsalen.
" Jag kan hämta den " erbjöd jag mig " Ni kan gå och tillbaka och välja film så länge "
" Menar du det ? Tack så mycket Renesmee " Hon gav mig en lätt kram innan jag vände tillbaka. Jag var fast i tankar om mamma och pappa...att jag inte såg mig för vart jag gick. Bara några millimeter från att mitt ansikte skulle slå i marken fångade nån mig. " Hur gick det ? " frågade personen och jag ställde mig upp och vände mig om. " Travies ? " Det lät som en fråga. Han flinade och gjorde en nonchalant axelryckning " Så dina vänner har berättat om mig "
Jag nickade och drog åt mig armen. Han stretade inte emot. " Du ska kanske gå... Enligt Rome så ska du inte vara i närheten av mig " sa han...men hans leende bleknade en aning.
Jag nickade och kilade iväg. Dem hade ännu inte låst så jag behövde bara gå in i matsalen och hämta telefonen.
" Varför tog det sån tid ? " frågade April utan att låta irreterad och hällde i popcorn i en plastbunke och tog två 7up i famnen och slängde sig i soffan bredvid Yaya som satt och drack något. " Blod ? " frågade jag och hon nickade " Japp... Det är svårt att få tag på så det gäller att man njuter när man väl får det " svarade hon. Det brände till i halsen. Yaya hade släppt ut håret så hennes vågor hängde längst sida. Jag hade aldrig sett något så långt hår. ¨
" Har du nå talanger då ? " frågade April som satt och höll på med inställningarna på dvdfilmen.
" Jag kan visa saker via beröring. Saker jag tänker på asså "
" Coolt " sa Yaya och verkade mena det. Jag satte mig tog en näve popcorn och satte mig i soffan som säkert var mycket bekvämare än min säng. " Saw " sa jag med en grimars " Den är ju äcklig "
Yaya skrattade " Det är ju det som gör det bra " sa hon och tog en filt och lade den över benen.
" Jag tror faktiskt att jag måste ringa mina föräldrar " sa jag och gick in till mitt rum och la mig på sängen som faktiskt inte var så illa som den såg ut eller så var det de. Den var värre bara att den lurade mig. Jag tog upp mobilen och slog mamma nummer. Inget svar. Inte på pappas heller.
Jag suckade. Jag ville nog inte veta vad dem höll på med. Jacob svarade inte heller, han var nog i varg form eller någonstans bland klipporna som inte hade någon täckning.
Det fick mig att sakna dem ännu mer. Jag hade nästan förväntat mig att mamma eller pappa skulle ha telefonen i högsta hugg redo för en lägges report. Men istället fick jag prata in på röst brevlådan. Jag en ensam suck slöt jag ögonen. Snälla Renesmee , snälla somna, Bad jag i tankarna.
Men varken kroppen eller mina mentala sinnen ville lyssna. Sen brast jag i hejdlöst gråt.
Jag vet inte hur lång dit det tog men jag grät mig till sömn när jag var alldeles utmattad.
Campuset till Juneau collage var precis som man kunnat tänkt sig med tråkiga tegelstenar och tråkig innegård.
" Här är det " sa pappa och parkerade bilen. Jag sa inget eftersom jag led utom tystands protest. Men han läste mina tankar. " Så illa är det inte " manade han och Jacob smällde igen dörren med en smäll som fick pappa att blänga på honom " Sluta " varnade han och Jake grimaserade och tog min hand. Pappa och mamma gick till expeditionen för att hämta information och karta över skolan.
Jacob och jag väntade vid bilen. ¨" Jaha... " sa han besvärat " Hur känns det då ?"
Jag blängde på honom " Vad tror du " väste jag och en blick full av medkänsla sköljde över mig. Han förstod. Det var klart han gjorde , han skulle inte kunna träffa mig lika ofta och skulle få dras med Quil kommentarer utan mig.
Jag skulle till och med sakna Quil. " Jag kommer sakna dig. Och dem andra. Till och med Quil "
han flinade " Kommer du sakna Quil ? " frågade han skeptiskt och jag nickade " Ja, asså han retas ju bara men jag vet att när det verkligen gäller så ställer han upp. Det gör alla i både din och Sams flock. Quil tillhör familjen "
Han slog sina armar om mig " Du är ju för underbar " flinade han och kysste mig kind, han drog ett djupt andetag och vart stel.
" Vad är det ? " frågade jag och Jakes blick for över parkeringen " Vampyr " viskade han så bara jag kunde höra och jag ryckte på axlarna " Det är Alaska det finns vampyrer här "
Jacob verkade inte gilla det " Låt dem inte behandla dig illa bara. ¨" sa han " Inte någon " förtydligade han och jag nickade.
Sen kom mamma och pappa och dem hjälpte mig upp till mitt rum. Jag skulle dela med en April Howson som skulle börja första året. " Det kommer gå bra " hörde jag pappa säga bakom mig. Som jag nu skulle kalla vid namn. Edward , alltid lika svårt att komma ihåg ..
Folk skulle nog reagera ifall jag kallade honom pappa när vi såg ut att vara lika gammla. En pappa som var sjutton och man själv är sju men ser ut som sjutton.. Lite krongligt.
Vart vi än gick följde vampyr lukten oss som ingen av oss kände igen. Fyra olika. Det gjorde Jacob en aning stel. På dörren som ledde till min så kallade lägenhet stod det snyggt med data skriven Text.:
Rum 215
Renesmee Carlie Cullen
April Sundown Howson
Jag svalde. Tänk om man inte skulle komma överrens och pappa skrockade bakom mig " Klart ni kommer " försäkrade han.
Jag tog upp min nyckel jag fått och gick in i rummet.
När man klev in i rummet kom man direkt till ett litet sällskaps rum med ett litet kök och en dörr till badrummet. Det gick i bekväma färger från kaffelatte brunt till sandbrunt och några coola tavlor. På dörrarna stod det två namn. April och Renesmee så jag hade närmast till köket.
Min dörr var i en rostbrun nyans som påminde väldigt mycket om Jacobs hy.
I mitt rum stod en säng som såg väldigt obekväm ut, en bokhylla ett litet bord med en stol. blyest grå fondvägg och sen var det i en mer rost färgad nyans igen. Som min dörr. Det fick mig att tänka på att han skulle åka om några timmar och sen skulle jag inte se honom på jag vet inte hur länge.
" Då går jag och Jacob och hämtar väskorna " sa pappa " Nu vet vi vart rummet är "
Mamma och jag stod och vanka av och an i rummet. " Det är fint.. Fast sängen ser obekväm ut " sa hon och jag nickade " Japp " Jag skruvade obekvämt på mig. Mamma studerade mig så jag lutade fram huvudet och lätt håret falla ner för ansiktet så hon inte kunde se det.
" Renesmee ? " frågade hon med le röst som påminde om honung " Mm" mumlade jag.
" Se på mig " bad hon och jag tittade upp på henne och hon strök undan håret så det låg längst min rygg igen. " Jag lovar, låt det gå två månader vill du fortfarande hem så kommer jag och hämtar dig , okej ? " lovade hon och log " Tack " jag kramade om henne.
" Tack "
" Men ge det en ärlig chans i alla fall , lova mig det ? " Jag nickade åt hennes krav. " Det ska jag "
Sen hörde jag svordomar och Jacob kom in med två väskor, en i varje hand.
" Vad. Har.Du.Med.Dig ? " frågade han släppte väskorna och pappa skrattade " Orkar inte lilla valpen att bära två väskor " skrattade han och han bar på tre väskor.
" Passa dig blodsugare , jag var faktiskt i bråk igår så jag är lite öm " snäste han och öppnade mina väskor och börja hängde upp kläder i min garderob. Han sa inget om våra blickar på honom.
Sen började min mage kurra. " Kanske ska ta och äta ? " frågade pappa och öppnade dörren.
När vi öppnade dörren slank en liten tjej in med en matkasse. Hon hejdade sig tvärt och såg på pappa med stora guldbruna ögon. Vampyr.
Hon och pappa bara såg på varandra och jag slank emellan dem. Hon hade människodoft också.
" Eh Hej " sa hon och sneglade på min och sken upp i ett brett leende " Åh, tack och lov " utbrast hon. " Jag trodde jag skulle få dela rum men en människa men min bror sa att Cullens var vampyrer men jag visste inte säkert " sa hon studerade mig. " Jag är halvmänniska också så..." Hon smet förbi pappa med en matkasse och började slänga in än massa i den tomma kylen.
Jag studerade henne diskret. Hon hade ett par korta jeans shorts trots kylan och ett par converse och en hood tröja i silvergrå med en text som jag inte kunde se vad det stod. Hennes blonda hår var uppsatt i en slarvig tofs. Hennes läppar hade ett väldigt färgstarkt läppstift och hennes tänder blänkte av ljuset.
" Vem är din bror då ? " frågade pappa och hon vände blicken från kylen. " Han heter Adam. Han kände både Victoria och James" sa hon " Jag antar att du är Edward "
Pappa väste till .
" Lugn , Adam kommer inte röra Renesmee , det tillåter jag inte, sen hatade han Vicky och
Jamie " Hon skrattade och öppnade en 7up.
Pappa var fortfarande stel, Jacob också. Han visste vem Victoria var. Jag med ..Men han hade sett henne och nästan slagits mot henne.
Mamma såg skräckslagen ut.
April såg helt nonchalnt. " Lugn vovven " Sa hon och lyfte på Jakes hand. " Du skakar som en sån där liten hund vad heter dem ? " Hon gick tankfullt runt i rummet. " Chihuahua heter dom ja " utbrast hon och flinade. " Du påminner om en Chihuahua "
Jake himlade med ögonen. " När kommer vi att åka ? " frågade Jacob pappa och han skrattade lågt. Jag log.
Aprils mobil pep till och hon läste smset " Ja, jag måste gå. Men jag antar att vi ses sen Renesmee " log hon och gick ut ur vår lägenhet.
" Ja.. hon verkar trevlig " sa mamma och kramade min axel. Jag nickade knappt märkbart. Jacob verkade inte tycka det efter som han gick och mumlade ordet : Chihuahua hela tiden och fnös.
Jag skakade på huvudet. Hans händer skakade faktiskt som en Chihuahua och det fick mig att le brett.
Jag satt fortfarande och grät när någon kom in genom dörren. Jag antog att det var April, min rumskompis.
Jag hörde ljudet av ännu en 7up öppnas och en tv som slogs på. Mamma, pappa och Jacob hade åkt för en timme sen. Jag höll en liten medaljong i handen som Jacob gett mig. I den hade han ristat in Förevigt på Quilute.
Jag kunde inget annat än titta på smycket. Hur mådde han nu ? En bevärad knackning på dörren.
" Mm. " svarade jag och April öppnade dörren. " Ditt rum är finare än mitt " sa hon med ett varmt leende. Hon satte sig lugnt på stolen och den knackade lite. " Jag måste visst gå ner lite "
Skämtade hon och jag kunde inte hejda leendet. Hon var knappats så mycket större än mig .
" Vill du gå och äta ? "frågade hon och jag skakade på huvudet. Hon suckade " Jag vet hur det känns. Det gör jag men vet du det bästa sättet att släppa sorgen ? " frågade hon.
" Nej April, det gör jag inte "
Hon ställde sig upp " Gråt ut, tröst ät och försök hitta någon rolig att släppa loss med, i detta fall mig. Du kan träffa mina vänner " flinade hon och tog min hand " Det är buffé idag " skrattade hon och jag försökte le. " Okej då " Hon kastade min hår borste till mig " Du behöver fixa dig lite bara. Av med mjukisarna och t-shirten . Det kryllar av snygga killar här. "
Jag blixtrade till " Jag har Jacob "snäste jag och hon höjde händerna " Okej, okej " svarade hon och gick till min garderob " Men du är för söt för att se deppig ut. " Hon kastade åt mig ett par jeans och ett linne jag fått av Alice. " Du har ju klädsmak utan dess like " kommenterade April och höll upp ett par skor i handen. " Det är inte jag utan min faster Alice " svarade jag och hon nickade.
" Det är snyggt i alla fall. Jag väntar ute så du kan byta om." Hon ställde skorna och la ett par örhängen bredvid.
Hon hade själv bytt om till ett par jeans och en annan tröja men hade fortfarande dem slitna svarta conversen. Hennes hår var uppsatt i samma ruffsiga tofs. Det passade henne riktigt bra.
" Dem andra väntar på oss så vi måste gå nu " sa hon och föste mig mot dörren.
" Vilka ? "
Hon skrattade " Mina vänner såklart, dem är vampyrer i alla fall fyra av dem "
" Vad är dem andra ? " frågade jag " Som vi " sa hon och drog med mig sig mot skolmatsalen.
" Har du dit check häfte ? " frågade April och jag nickade. Checkhäften var som en betalning. Hade du slut på checkar fick du köpa nytt. " Bra "
Buffén bestod av olika maträtter, allt från soppa till gratäng till pizza.
Jag tog två pizza bitar och lite strips och ett glasvatten. Inte det godaste då men aja. April tog samma och ledde mig till ett bord utan några andra vid.
" Dem kommer snart " sa April efter att ha läst ett sms. Jag nickade och nöp åt mig ett strips från tallriken och grimaserade. Dem var ju inte ens saltade. " Har dem inte salt på när dem gör stripsen eller ? " frågade jag April som log. " Adam !" ropade hon " Ta med saltet " En blond kille nickade och ställde ett saltkar på brickan.
Den blonda killen satte sig bredvid April med ett retsamt flin. " Hejsan " sa han och nickade mot mig och tog ett strips från Aprils tallrik som slog undan den " Sluta ... ta egna "snäste hon och buffade till honom " När kommer dem andra "
Adam höll upp tre fingrar och föll ner ett för varje sekund. Sen kom fyra personer in i salen.
" Så då är du Renesmee Cullen " sa Adam och jag nickade " Ja "
Han nickade också. " Trevligt att träffas. Jag heter Adam. Jag är Aprils storebror " Han sträckte fram handen. Jag tog den och han skakade handen. " Trevligt att träffas Adam " sa jag och tog återigen några strips.
" Redan börjar ragga , Adam ? Lämna flickan ifred " rösten var väldigt mörk och kom från en rödhårig stor kille med svart t-shirt , svart jeans och läder jacka som fick väldigt omtyckta blickar av tjejer han gick förbi och killarna som satt med dessa tjejer vart nästan gröna av avund.
" Eh , sluta Riven " skrattade Adam men jag såg en varanande antydan i hans ögon. Riven ryckte bara på axlarna och svepte ett glas med chokladdryck. " Efter kom tre andra. Två killar och en tjej. Den längsta killen hade axellångt hår som säkert hade en helburk med hårvax som fickk det mörka håret att se rufsigt ut. Han passade riktigt bra i det, han hade en röd,vit,svart rutig flanell skjorta som armarna var upkavlade på , pösiga jeans och nike skor. Den andra killen hade blondhår som hade lockar. Skulle lätt kunna spela Romeo i Romeo och Julia. Han hade bara en vit t-shirt och svarta jeans. Flickan som gick efter såg väldigt ung ut och skulle mycket väl ha vart elva bara när hon vart vampyr. Hennes mörkbruna hår hängde i två tjocka flätor på var sida om hennes ansikte.
" Blake, Jamie, Yaya ... Aprils nya rumskompis sitter med oss " utbrast Riven och hettade i mitt ansikte. " Riven, var snäll.. Hon rodnar ju " skrattade Yaya och det fick mig att rodna ännu mer.
April himlade med ögonen. Jag tog generat en tugga av pizzan som låg på min tallrik. Jag kände hur alla tittade på mig.
" Renesmee, detta är Yaya " Sa April och gjorde en gest mot flickan med flätor , Yaya vinkade med gaffeln. " Jamie " Jamie var killen med hårvaxet " Detta är Blake " killen som såg ut som en Romeo. Han nickade som en hälsning.
" Vem fick du som rumskompis i år då Yaya ? " frågade April och Yaya blängde på henne " Nån människa som inte ens vågar möta min blick. Super kul " skrattade hon och skaka på huvudet.
" Själv fick man sin gamla rumskompis " jublade Blake och gjorde en high five med Jamie.
Adam suckade " Ja, själv får man stå ut med Riven ännu ett år " klagade han och gjorde en till uppgiven suck. " Det samma Barbie " skrattade Riven med sin mörka stämma. Jag studerade hur dem retades med varandra. Sen drog Riven efter andan och vart stel med ett hårt uttryck. Dem andra reagerade på det. Även April vart svart i blicken. Tre nya doften svepte in i rummet bland dem männskliga. Tre vampyrer till ? Men dessa såg ut att kunna gå till attack när som helst.
Dem rörde som dem rovdjur dem var med blickarna gick över rummet hela tiden. Tre killar.
En blond, två mörkhåriga ... Ena av dem mörkhåriga hade lite mer brunt än den andra som hade korp svart. Den blonda vampyrens var nästan vit som var kortklippt och stylat. Alla tre endast klädda i svart. Dem mötte blickarna från bordet där jag satt. Någon fientligt blixtrade i deras ögon. Dem satte sig på andra sidan matsalen. Sen var det inte lika glatt runt bordet längre. Riven såg spänd ut. Redo att gå till attack hela tiden. Jag sneglade mot dem och stelnade till när jag såg rakt in i den blondas ögon. Jag förväntade mig en fientlig reaktion men han log blekt och diskret innan han vände bort blicken och började äta. Det måste vara vidrigt i deras ögon.
" Reneé ? " April viftade med handen framför mina ögon. Jag skakade på huvudet " Vad kallade du mig ? " frågade jag och drog undan en hår slinga från ansiktet.
" Reneé ? är det inte ditt smeknamn ? " frågade hon
Jag skrattade " Nej jag kallas Nessie "
" Nämen vad gulligt " fnissade Yaya och April blängde på henne. " Min pojkvän kom på det när jag var bebis " försvarade jag. Yaya nickade. Adam grimaserade när en av dem svart klädda kom mot vårt bord. " Rome ? Vad fan vill du ? " morrade Riven till killen med det korp svarta håret.
" Lugn, veggo... Jag vill bara prata om avtalet gäller detta år också " snäste Rome och drog undan en hårslinga " Det tycker jag " svarade Adam. Rome nickade och tittade sedan på mig. " Håll ...den nya tösen borta från Travies bara... " sa han och gick tillbaka mot sitt bord. " Va ? " frågade jag och dem andra såg lika förbryllade ut som jag " Vad menade han med det ? Vem är Travies ? "
April hyssade mig " Travies är den blonda ... Varför de är så viktigt att du håller dig borta från honom vet jag inte men Rome har rätt... Dem är inga du ska umgås med. " sen sa hon inget mer.
" När börjar lektionerna ? " frågade hon Jamie istället " På måndag. Man har en helg för att kunna göra sig hemmastadd med att packa upp och sånt " svarade han " Det är man ju klar med på några minuter " skrattade han och grimaserade när han åt av stripsen på tallrik. " Äckligt " sa han och sköt ifrån sig tallriken.
Jag och April och Yaya var påväg till vår lägenhet för att kolla på film, det var inte speciellt kallt ute för vampyrer men jag gick och rös lite. Underbart. Fullmåne. Medan jag gick med mina nya vänner kollade jag upp mot månen. " Åh nej " stönade April " Jag glömde min mobil i matsalen.
" Jag kan hämta den " erbjöd jag mig " Ni kan gå och tillbaka och välja film så länge "
" Menar du det ? Tack så mycket Renesmee " Hon gav mig en lätt kram innan jag vände tillbaka. Jag var fast i tankar om mamma och pappa...att jag inte såg mig för vart jag gick. Bara några millimeter från att mitt ansikte skulle slå i marken fångade nån mig. " Hur gick det ? " frågade personen och jag ställde mig upp och vände mig om. " Travies ? " Det lät som en fråga. Han flinade och gjorde en nonchalant axelryckning " Så dina vänner har berättat om mig "
Jag nickade och drog åt mig armen. Han stretade inte emot. " Du ska kanske gå... Enligt Rome så ska du inte vara i närheten av mig " sa han...men hans leende bleknade en aning.
Jag nickade och kilade iväg. Dem hade ännu inte låst så jag behövde bara gå in i matsalen och hämta telefonen.
" Varför tog det sån tid ? " frågade April utan att låta irreterad och hällde i popcorn i en plastbunke och tog två 7up i famnen och slängde sig i soffan bredvid Yaya som satt och drack något. " Blod ? " frågade jag och hon nickade " Japp... Det är svårt att få tag på så det gäller att man njuter när man väl får det " svarade hon. Det brände till i halsen. Yaya hade släppt ut håret så hennes vågor hängde längst sida. Jag hade aldrig sett något så långt hår. ¨
" Har du nå talanger då ? " frågade April som satt och höll på med inställningarna på dvdfilmen.
" Jag kan visa saker via beröring. Saker jag tänker på asså "
" Coolt " sa Yaya och verkade mena det. Jag satte mig tog en näve popcorn och satte mig i soffan som säkert var mycket bekvämare än min säng. " Saw " sa jag med en grimars " Den är ju äcklig "
Yaya skrattade " Det är ju det som gör det bra " sa hon och tog en filt och lade den över benen.
" Jag tror faktiskt att jag måste ringa mina föräldrar " sa jag och gick in till mitt rum och la mig på sängen som faktiskt inte var så illa som den såg ut eller så var det de. Den var värre bara att den lurade mig. Jag tog upp mobilen och slog mamma nummer. Inget svar. Inte på pappas heller.
Jag suckade. Jag ville nog inte veta vad dem höll på med. Jacob svarade inte heller, han var nog i varg form eller någonstans bland klipporna som inte hade någon täckning.
Det fick mig att sakna dem ännu mer. Jag hade nästan förväntat mig att mamma eller pappa skulle ha telefonen i högsta hugg redo för en lägges report. Men istället fick jag prata in på röst brevlådan. Jag en ensam suck slöt jag ögonen. Snälla Renesmee , snälla somna, Bad jag i tankarna.
Men varken kroppen eller mina mentala sinnen ville lyssna. Sen brast jag i hejdlöst gråt.
Jag vet inte hur lång dit det tog men jag grät mig till sömn när jag var alldeles utmattad.
1 kommentar:
Hej!
vad glad jag vart att det kom en ny del!
jag har inte riktigt hängt med i dina andra eftersom jag ganska nyligen funnit din blogg.
Gillar den så kom gärna med fler!
Skicka en kommentar