.. -- Twiiliightstory: Kapitel 14 del 3

Translate

Fråga mig

måndag 12 juli 2010

Kapitel 14 del 3

Hur skulle jag kunna vinna mot en som hade så mycket mer erfarenhet än jag ? Som har levt så mycket längre än mig? Muran skulle döda mig, det visste jag om jag inte sprang. Sprang för glatta livet. Huh. Inte nog med det. Hon skulle plåga mig. Först en arm, eller en hand bara sen till armbågen och fortsätta upp så till det bara var min överkropp och huvud kvar. Äckligt värre och smärtsamt. Jag drog ett djupt andetag och backade så jag stod bara fem centimeter från Zoey.
" På mitt tecken springer vi. Säg till Justin." nästan mimade jag men hon hörde och hon kröp mot Justin bakom alla andra vampyrer som var för upptagna med att studera Muran och mig så ingen tänkte på henne . Hoppas inte Muran gjorde för då skulle vi alla dö. För förräderi. Det skulle bli min dom. Jag skulle se till att dem börja springa göra så det såg ut som jag följde efter när jag egentligen dog. Jag sneglade mot Zoey som satt och viskade i Justin´s öra. Bra.
" Nu mina vänner , ska ni få se hur det går för dem som inte lyder order " Sa hon med lärarröst. Ett rått skratt kom från hennes strupe . Ashton fångade min blick så han satt ihop kruppen. Jag fångade Zoeys blick igen och sneglade mot pojken som satt på andra sidan. Hon förstod och fortsatte krypa vidare. Jag såg henne prata i hans öra. Han skulle också överleva.
Pojken strålade och det passa konstigt nog in till händelsen. Vampyrerna strålade över att en spännande fajt skulle äga rum.
Ett vrål gen genom luften och Muran slängde sig på mig. Jag sparkade henne rakt in i ett träd utan att röra nån annan kropps del. Ett förvånat ljud hördes i gläntan. Det fick mig att undra. Hon grimaserade lite när henne mage hade sprickor i sig och det fick man tänka på Jane.
" Jag kanske ..." mumlade jag lågt och slöt ögonen och ett vrål av smärta igen men denna gång mycket, mycket värre än när Muran flög in i trädet. Jag öppnade ögonen. Muran låg några meter ifrån trädet den lilla bit hon kommit innan jag kommit i kontakt med Jane´s talang. Coolt.
Ett överraskat mummel.
Sen tappade jag kontrollen och Muran reste sig. I vitögat såg jag att Ashton följde efter Zoey mot Justin. Dem följde mig med sina röda ögon. " Nu Ashton ska du få hämna " viskade jag så lågt för mig själv innan jag gjorde en attack mot Muran som chockade henne så att det inte ens var svårt att slå av hennes arm. Ett vrål. Jag gav dem en menande blick och vickade på huvudet " Gå" återigen mimade jag bara och återigen gjorde jag en attack denna gång slet jag av vänster benet. Nu kunde hon inte spring efter mig.


Jag var en Volturi soldat ! Jag kunde döda henne. Hade inte jag och Demetri dödar en hel halv armé själva ?
Jag kände mina läppar dras till ett nöjt flin. " Försök " Kontrade jag och min icke rädsla var nåt som fick henne att grimasera. Hennes styrka är att hon fått alla att vara rädd för henne. Hon hade ingen märkvärdig talang , inga speciella fältkunskaper. Plötsligt ville jag anfalla henne. Jag skulle inte döda henne bara få henne att lida. Så som jag fått lida och Ashton. Jag fångade Zoeys blick och gjorde ett diskret gest att hon skulle hjälpa pojken också. I vitögat såg jag  henne viska hans öra. Muran vrålade och slängde sen på mig. Med en spark flög hon i ett träd som gick av på mitten. Jag hade inte rört en ända kropp del förutom benet.
Hon gjorde återigen en ansats. Jag tog ett tag om hennes handled och slängde in henne i ett annat träd och ett knäckande ljud hördes följt av ett skri av ren skär smärta. Jag slängde hennes hand på marken. Jag gjorde tecknet mot Zoey som tog Ashtons hand som vart tätt följd av Justin i börjar krypa och jag lovar det riktigt lustigt ut. Nu var dem utom synhåll och det gjorde mig lättad om dem bara sprang ner i sjön så var dem vara helt utom fara. Slaget från Muran fick mig att komma ihåg vad jag befann mig. Jag skulle behöva stoppa henne från att kunna springa efter mig.


" Zoeey!" röt jag dem hade inte hoppat ner i sjön. Dem hörde mig och sprang tillbaka. " Cassie hu ...?" började Zoey men jag tystade henne med att höja handen " Vi har inte tid ner i vattnet !" beordrade jag. Deras ögon vandrade mellan mig och det sunkiga vattnet. " Cassidy , mina kläder kommer bli förstörda " Sa Zoey " Vad väljer du ? Livet eller kläder ? " jag höjde ena ögonbrynet . Hon grimaserade innan hon dök ner i det skitiga vattnet som luktade äckligare än det brukar. Ashton och Justin verkade inte bry sig lika mycket utan gjorde två eleganta ner dykningar och slöt upp vid Zoey och jag var inte långt bakom och tog täten jag skulle ha gjort upp en flykt plan innan jag verkställt den. Dumma, dumma , dumma Cassidy. Men gjort är gjort.Vi skulle simma längst vattnen så mycket som möjligt. Det skulle leda undan doften eftersom våra doft spår i vattnet skulle blandas med vattnet så skulle det bli svårt att följa oss. Jag kan ju faktiskt kalla mig geni? Okej det var att ta i. " Jag vill upp !" hörde jag blandat med bubblor när Zoey pratade undervattnet. Jag nickade och simmade mot ytan. " Nåt fel Zoey ? " frågade jag och torkade bort en hår slinga på hennes kind som nästan klistrat sig fast. " Jag vill springa. Vattnet är äckligt och jag hatar att simma. Du kan väl i alla fall förklara varför vi ska vara i vattnet hela tiden " Hennes röst var artig men jag anade en ton av irritation. " Jag vet Zoey det är jobbigt men vi måste vara i vattnet så mycket som möjligt. Det blir svårare att följa oss då. " Zoey grimaserade när en stor vattenorm simmade hundra meter ifrån oss " Men det är äckligt " pep hon som en liten flicka. Jag nickade förstående och försökte prata på samma sätt som Esme och Carlise. " Det kommer gå bra Zoey. Tänk inte på dem vi ska simma floden ut bara och när vi kommit ut ur Brasilien lovar jag " Ashton nickade och dök ner igen och vi andra var inte sena efter.
" Vi är utanför  brasilianska gränsen i morgon vid åtta tiden " Sa Justin under vattnet och kollade på sin armbands klocka " Den där är väl trasig ?" mimade Ashton " Nej vattentät " Svarade han belåtet. "Sex timmar, fem och en halv , fyra och en kvart, tre timmar, två timmar." räknade Zoey för varje timme som gick och hade nu Justins klocka på handleden. " En jäkla timme kvar " skrattade hon och en massa bubblor fylldes runt henne och jag besvarade skrattet. " Jadu Zoey ni kan börja simma upp !" sa jag gurglande och Zoey simmade likt en haj upp till ytan. " Hur länge har vi simmat ?" klagade hon när hon satt på flodkanten och vred ur sin kappa som var , precis som hon sagt, helt förstörd. " Två timmar på ett ungefär " Svarade jag och hon höjde sina mörka ögonbryn. " Inte konstigt. Kan vampyrer få vatten i örat ?" frågade hon och nickade mot Ashton som stod och slog vatten ur örat. " Vadå ? "Frågade han med sin pojkiga sockersöta röst när alla tittade på honom med stora roade ögon. " Inget..." muttrade Justin " Vart ska vi ? " frågade han och vände blicken från Ash till mig lixom Zoey " Jag antar att vi måste köpa ett hus " flinade jag och gick vidare." Vart ? " frågade Zoey. Det var en svår fråga " Ett ställe där det inte är så mycket sol " Svarade jag bara. Zoey pressade läpparna till ett hårt streck " Forks ? " frågade hon försiktigt
" Nej " svarade jag. " Vi behöver kläder ..." Jag vände mig mot Justin som jag fått reda på är en riktig geografi nörd " Vart ligger första bästa stad" frågade jag.
" Betyder det att du adopterar oss ?" kvittrade Zoey. Jag tänkte tyst för mig själv och tittade automatiskt mot Ashton. Han skulle få svårt att anpassa sig. Justin skulle bara leka tuff och dö på kuppen. Lilla Zoey... Vem vet vad som skulle hända. " Kanske " svarade jag bara och började gå norr ut mot Mexico. Man måste ju börja nånstans. Zoey nickade nedslaget på huvudet och drog på sig sin jacka och slöt upp bredvid mig när jag ökade takten mer och mer för varje steg.  Jag hörde Justin och Ashton bakom mig när dem pratade om framtiden. Det inkluderade mig och Zoey. Jag ville ha en familj men ändå inte. Jag ville just nu bara lösa allt mellan mig och familjen Cullens. Det tog oss nästan två dygn men när solen höll på att stiga upp började Justin sjunga på nationalsången " Hej Amerika " jubblade han och kysste den jordiga marken. " Eller vi har ju där ett tag men nu är vi i Austin. " skrattade han och började gå ner för slutningen " Så vi är i Texas nu ? " frågade jag " Yes ma´m " Sa han med dialekt. " Jaa !" skrek jag och hoppade upp och ner och de andra tre bara stirrade på mig " Vadå? Får inte en ragata vara glad " skrattade jag och gick i mänsklig fart efter Justin som stod och betraktade vyn " Det är fint " Instämde jag och han nickade " Aa , inte lika mäktigt som Kina men det duger. " Svarade han med en nickning. " Kina ?"
Det var då jag tänkte på hans drag i ansiktet. " Föddes du där ? " frågade jag och han skakade på huvudet " Nej , jag föddes i USA men både mamma och pappa föddes där " Svarade han nonchalant sen var det inget mer prat om det. " Jag är så hungrig " klagade  Ashton. Jag tittade på honom och tänkte på hur jag skulle formulera mig. " Det ska vi prata om sen. Men vi måste hitta ett hotell där vi kan bo...Om ni inte vill bo på nåt äckligt ställe ? " frågade jag och såg Zoeys reaktion" Hotell ? Åh ! Tänk en varmdusch för att få bort den äckliga doften och sen lite fräscha nya kläder" spann hon och jag nickade "Jag förstod det ..Men vi ska fixa lite saker först synd att det var morgon nu. Jag hade gärna haft andra kläder på mig när man ska handla och inte ha detta" suckade jag och fortsatte jag. Jag tänkte på om jag skulle stjäla eller betala. Betala skulle passa mitt nya liv bättre men jag vet inte ifall mitt kort skulle funka här i Texas. Jag tänkte igenom allt noga innan jag skulle ha ett "möte" med de andra. Regler ifall vi skulle...Fortsätta..Hålla ihop.
Jag plutade fundersamt med läpparna och Ash verkade märka det " Hur är det Cassie " frågade han och man hörde nästan elden i hans strupe. Jag hade lättare att ignorera den eftersom jag var mycket mycket äldre. " Hur många måste dricka ? " frågade jag och stannade dem andra och alla räckte upp handen. " Okej vi jagar inatt " Sa jag och Ashton suckade lättat. " Jag går och fixar kläder nu på en gång sen kan vi fixa till er i kväll ? " frågade jag och Zoey nickade " Det låter bra , jag vill inte visa mig så här. Jag shoppar i morgon. " Sen lämnade jag dem där. " Hoppas dem sköter sig nu " sa jag till mig själv. Jag hade ingen aning om hur dem var såhär nära människor när man inte stött på några i skogen i Sydamerika. Jag sneglade på mig i en bil som stod parkerad och såg att byxorna var helt förstörda ner till. Med två enkla ryck och några vikningar så var byxorna helt okej mitt hår hängde i äckliga strippor och såg ut som dredlocks men som var gjorda av lera. Dreads är faktiskt snyggt på rätt person. Med en liten remsa från det avslitna byxparierna satte jag upp håret i en knut. Lite som en ballerina. Personalen bakom disken sneglade mot mig. Hirmm tänk om hon visste vilken fara hon var i egentligen. Hon sneglar äcklat på en tjej som är vampyr som är väldig , väldigt törstig. Efter en kvart i butiken tog jag en enkel mörk lila knälång klänning och en stor solhatt  till Zoey Visserligen skulle hon hata den men nu fick hon den så hon skulle kunna vara ute u solen även ett par tjocka strumpbyxor och en kofta, Vita t-shirts ,skinjackor och jeans till killarna och kepsar. Jag tog i stort sätt lika som Zoey´s klänning i ljusrosa, solhatt, metalicleggings och en lång kofta. " Du vet att det är över trettiofem grader ute eller hur miss ? " frågade kvinnan som stirrat ut mig.Hon hade ett par märkes glasögon på nästippen håret i en hög hästsvans och exklusivt klädd och en skarp rouge linje. " Ja det vet jag mycket väl frun men jag ska resa till kallare " nickade jag och hon försökte dölja sin skeptiska blick " Får jag betala eller ? " frågade jag och hon skakade på huvudet för att få fart på tankarna. " Eh Ja såklart " mumlade hon med sin ljusa röst. " Tack " sa jag och tog emot kassen. " Skor " muttrade jag och marscherade mot skobutiken på andra sidan. Jag och Zoey fick stövlar och killarna helt vanliga kostyms skor som jag kallade dem.
Sen gick jag för att möta mina vänner men dem var borta.


Massa känslor bubblade upp i mig : Vrede eftersom dem inte lyssnade på mig , Lättnad för att dem måste vara väl behållna och sorg tänk om dem hade dissat mig och bara använt mig för att komma därifrån ? Den tanken gjorde ont. Men sen hörde jag skratt...Flirt skratt och jag grimaserade. Ville jag ens veta vad det handlade om ? Jag gick vaksamt och hörde ett flåsade och gläfsande och jag såg Zoeys mörka hår ligga på marken och nån låg över henne eller något. En hund.
Jag kände hur mina ögonvart större " Cassidy, du ser verkligen ut som groda just nu  " skrattade Justin som satt på en sten och skrattade åt den stora vita hårbollen. Den stora Bully Kutta hunden slickade Zoey i ansiktet " Det var en en blåst hund" Sa jag medveten om hur förbryllad jag lät. Zoey fortsatte att skratta " Snälla , Snälla Cassidy ...Kan vi behålla honom ? Jag köper en bil och allt annat ? Snälla söta Cassie " bad hon med ett underbart socker leende. " Då får du köpa ett stoor bil " muttrade jag. " Hund " muttrade jag bistert och slängde en kasse till Zoey och en var sin till Ashton och Justin. 
" Tack Cassie " Sa dem i munnen på varandra och Justin tittade på mig " Vad är det Cassidy ?  Du ser as rädd ut ? " frågade Justin som höll på att sätta på sig sin skjorta. " Gör jag ? " ljög jag  och hoppades att hans skarpa sinnen inte kunde se lögnen. Han nickade men såg inte övertygad ut " Du såg riktigt rädd ut samtidigt som du såg äcklad ut " Tillade han jag ryckte på axlarna " Jag var orolig ifall nåt hänt men som sagt det var en korkad hund som kastar sig på en vampyr " Sa jag ihop om att leda samtalet mot den äckliga hunden. Han sa inget mer så jag antog att jag misslyckats. " Jag köper en hus bil om det så behövs sen kan vi flytta till alaska eller nåt och köpa ett fint rött hus vid en sjö med utsikt över bergen. " började Zoey och återigen studerade jag flickan med kajal längst kinderna och ögonen och sitt lila gröna hår som hängde i dyvatten strippor. Hon vart genast på bättre humör när hon tog kassen och gick en byt bakom det få träd och buskar. " Jag väntas tills vi kommit till ett motell eller nåt. " Sa Justin och jag bet mig i läppen. " Jag har inte fixat nåt. Jag tänkte inte på det ..Erhmm.. Jag fixar det på en gång " Sa jag och började gå " Vänta Cass ! Jag vill med " sa  Zoey som kom tillbaka och Ashton studerade Zoey med ögon som sa att han gillade vad han såg. " Du hade verkligen rätt angående kläderna. Jag var tveksam med hatten men det funkar " Flinade hon  " Jag vill följa med " Sa hon sedan och tvekade " Med hunden ? " frågade jag skeptiskt hon plutade med läpparna " Han kommer inte göra något " lovade hon. "Okej då men tänk om ägaren ser honom? " frågade jag " Vad gör du då ? " 
" Sliter strupen av henne ? " skämtade hon men det gick inte hem hos mig " Cassidy , jag skojar " Hon satte sig ner och hjotade på vovven " Kom gubben " sa hon bara och monstret kom rusandes mot henne och hon drog pekfingret över den lilla metalbrikan och döpte om hunden " Elliot till Ehiot ,Jag vet det var en usel förändring men kom inte på nån annan. Får fixa en bricka sen till den grabben " Sa hon och klappade hunden på sidan. Jag nickade okej. Men du måste tänka på vad du gör och säger nåt om ögonen är det linser. Vi ska ...På maskerad ? " Zoey nickade 
"Skynda er bara jag är ut törstig " Sa Ashton och jag förvånades alltid av hans röst eftersom han aldrig sagt så mycket. 


" Ett rum , fyra sängar ? " frågade mannen bakom disken och jag och Zoey nickade som fån " Ja...Våra ...Syskon också " Sa Zoey snabbt. " Snyggt " sa jag för lågt för att mannen skulle höra och Zoey svarade med ett litet diskret leende. " Vi har tyvär inga rum förren imorgon bitti miss" Sa han och jag nickade
" Okej , men vi tar det. Vi har till imorgon på oss ändå så " Jag skrev papprena och då kom jag på en sak. Hade killarna leg ? Det skulle kunna komma att behövas eller skulle jag behöva kontakta Jenks som Jasper hade kontakt med när det gäller nya pass körkort och andra viktiga papper. 
" Dåså Miss...Davies " Sa han och studerade mitt nya pass jag fixat när jag skulle från Italien till Forks. 
" Vi  ses imorgon vid sju tiden " Han log vänligt och jag nickade till svar. " Vart ska du ? " frågade jag när Zoey svängde av i korsning " Jag ska fixa en ny bricka till hunden. " svarade hon och gick in i närmsta juvelerare butik. Själv gick jag till en bänk som stod i skuggan. Efter några minuter kom hon tillbaka med hunden i koppel. " Jag ska hämta den om tre dagar. Stannar vi så länge ? " Sa hon och klappade hunden mjukt på nosen " Som jag sagt ett par gånger nu...Korkad hund" skrattade jag och Zoey satte sig på knä framför dig och ruffsade till hunden öron " Lyssna inte på henne Gubben " daddade hon " Ska vi gå innan Ashton tappar kontrollen ? " frågade hon jag nickade instämande " Ja det är nog bäst. Innan solen kommer upp för mycket " Sa jag och vi gick därifrån men var noga med att hålla oss i skuggan utom hunden då. " Äntligen !" hörde jag Ashton säga och kom rusandes mot oss i ren iver. " Vi har väntat " Sa Justin och medan vi sprungit till åker-ängen vi höll till vid hade solen börjat gå ner så himlen skiftade i lila, gul, orange och rosa och röd . Det var riktigt vackert ! 
" Jaja , vad ska vi jaga ? " frågade jag och tre par ögon vändes mot mig " Hjort ? " tillade jag och dem fortsatte med sina blickar " Menar du djur ? " frågade Zoey " Jag vill...Inte.." Sa hon motvilligt med en grimars " Jag håller med Zo...Jag har precis kommit från ett äckligt träsk, jag vill ha människo blod. " Instämde Justin , Jag nickade " Okej...Ni gör era val..." mumlade jag och drog handen genom hästsvansen. Justin stod helt stilla med spända muskler och Zoey och Ash gjorde det samma innan dem sprang åt olika håll. Jag stod kvar där " Okej det här måste funka " mumlade jag för mig själv och sprang efter Ashton som var yngst och som kanske skulle behöva hjälp. " Hejsan Cassie " Sa han medan vi rusade genom ett högt vete fält som var längre än mig. " Ska du jaga med mig ? " frågade han med ett brett leende. Jag tvekade men nickade " Ja , jag antar det " Sa jag och log med vet inte om det nådde ögonen eller om det såg äkta ut. Men han verkade inte tänka på det. Han saktade ner när vi började närma oss en stor lada och jag hade länge känt doften av häst och lera det var det äckliga lukterna men även hö doft och den varma söta ljuvliga bloddoften som fick elden att flamma upp i strupen. Jag sprang om Ashton " Vänta !" ropade han efter mig men jag struntade i honom och hoppade upp i träd för att inte synas. Det hade nästan blivit mörkt. En kvinna gick runt med cowboy boots och en blå vit prickig skjorta och ledde in hästarna till stallet med två barn efter sig , en liten flicka och pojke med liknande kläder. 
" Pax för barnen " Sa Ashton innan han fortsatte mot människorna 






Inga kommentarer: