Kapitel 16

" Det är bara tillfälligt gumman , det vet du och Jacob kommer att finnas kvar här" Försäkrade mamma medans jag stod ock veck mina kläder för att sedans lägga dom i flytt en flyttkartong.
" Va ? Får jag inte hälsa på " Utbrast Jacob som precis då kom in genom dörren med okammat hår , smutsiga avklippa shorts och en oljig vit t-shirt och dem mörka ringarna under ögonen som han ny förtiden alltid hade .
" Jacob Black knackar du aldrig" Sa mamma med spelad , sarkastisk ilska.
" Har nån sagt till dig Bella att du är en u.s.e.l skådis ?" kontrade Jake.
" Jacob vi gör detta för Nessies skull. " Jag måste ha hoppad tre meter för jag hade inte ens hört pappa komma .
" Jag måste väl få träffa henne Edward ?" vädjade han och av nån anledning var jag glad över att pappa stängt dörren in till mig i farten .
" Ni vet varför ! Jag tror inte Renesmee skulle klara att vara utan mig heller ? " Renesmee ? Det var ultra länge sen han sa det i ett sånt här sammanhang.
" Är du inte lite för sjävlsäker nu Jacob" Skrockade pappa. Jag började trycka ner handtaget en liten bit i taget för att kunna få en en glipa att kicka igenom men -antagligen pappa- trykte bak dörren igen.
" Kom igen Bells ?" vädjade Jacob och det måste ha påverkat mamma genom att säga morfar Charlies smeknamn på henne , sen skulle inte jag vilja se Jacob sårade valpblick... Det skulle hellre döda än se den . Jag fortsatte lyssna vaksamt men hörde inget svar .
" Nehe , skitit då " Morrade Jacob och hörde hur dörren smälldes igen så det sallrade i mitt glasskåp.
Pappa öppnade dörren men jag kollade inte på honom jag rusade bara mot dörren men mamma grep i min arm.
" Nessie inte nu , Han är upprörd. " tröstade mamma. " Ja , inte kan det bero på er ?" muttrade jag sarkastiskt med hårdton. Mamma släppte min arm och jag gick ut utan att titta på varken henne eller pappa .
Vad var detta för liv ? Skulle mitt liv enbart bestå av drama , aldrig lycka ?
Jag följde lukten men stod snart bara där och stirrade in i skogen.
" Jag har tappat bort honom " viskade jag för mig själv och andades för första gången på hela min jakt efter min pojkvän men samtidgt förstod jag att jag inte var ensam i skogen av doften att döma skulle nån vara bara några hundra meter bakom mig . Intinkten snurrade runt mig och jag stelade , inte nu , inte när jag är ensam .
Garcia den lilla rödhåriga vampyren stod kanske hundrafemtio meter ifrån mig och allt jag fick ur mig var:
" Åh , det här är inte bra " viskade jag till mig .
" Hah , det har du rätt i lilla , lilla flicka " Sa hon och för engångs skull skrattade hon inte .
" Lugn Renesmee Carlie Cullen , inte ska göra detta till en scen eller hur ?" Hon stod nu uppe på en trädgren snetöver mig .
"Jag kommer inte göra nåt mot dig nu lilla Nessie , Det skulle inte min chef gilla . Varför leka med elden lixom " Flinade hon.
" Aja i ses om några dagar, veckor , månader , vi får se " spann hon sen var hon borta.
" Å , Herregud" andades jag innan jag svimmade. .

" Nessie ?" viskade rösten jag så mycket väl kände igen. " Men för guds skull Nessie vakna snälla ?" Vädjade Jacob och jag öppnade ögonen.
" Du är vaken " log han och min blick gled från Jacobs bruna ögon och såg att det var mörkt och jag började skaka tänder. Jacob började krama om mig hårdare.
" Hur hittade du mig ?" mumlade jag och upptäckte att jag var världigt sömning. " Jag vet inte, jag drogs väl till dig. Jag kände på mig .
" Jake, du har ingen tröja på dig " utbrast jag." Du måste frysa " fortsatte jag. Jacob kollade menade på mig.
" Åh , just det .." Jga såg honom i ögonen igen " Är mamma och pappa oroliga ?"
" Jag har inte pratat med dom , jag kom precis tillbaka från min ... Springtur. " Han log lite innan han vart allvarlig igen .
" Vänta ? När jag du ut ?" utbrast han . " När du stormade ut ur huset när du pratat med mamma och pappa " Svarade jag . Vi hade stannat oh såg allvarligt på varandra . " Åh nej!" skrek vi i mun på varnandra och Jacob började springa snabbare.
" Renesmee Carlise Cullen och Jacob Black!" Röt mamma innan hon registerarde mitt uttryck .
" Vad har hänt Nessie ?" Frågade mamma förfärrat. Jag svarade inte orden fastande av fasa i halsen.
" Jake ?" Snäste mamma bryskt mot han och jag kände att han ryckte på axlarna.
" Faktum e Bella att jag hittade henne medvetslös i skogen efter jag avreagerat mig , förlåt för det Bella .." Mamma tystade honom med handen . " Det behövs inte Jake , jag , vi förstår." Sen vände hon blicken mot mig och hennes leende försvann.
" Nessie, Jag vill veta om något hände " Pappa harklade sig bakom henne . " Vi vill veta om något hände " Sa hon och vände blicken bakom mot pappa som bara flinade men när mamma såg på honom vart han allvarlig .
" Jag träffade, G...Garcia" viskade jag tonlöst hon mamma och pappa frös till is.
" Va ? Varför sa du inget Nessie ?" utbrast Jake och ställde sig bredvid mamma och pappa.
" Jj jag var rrä rädd" stammade jag." Skadade hon dig ?" fortsatte mamma och som försökte utan resultat att flippa ur.
" Nej mamma " Jag himlade med ögonen för att få in lite sarkasm men mamma verkade inte märka det.
"Varför i hela friden svimmade du för ?" skrek hon och började snyfta utan tårar.
" Mamma för tusan jag var rädd !" Sa jag i normal ton vilket verkade lugna mamma lite.
" Eh okej ..ermm... Jacob har du berättat för e..." Mamma verkade inte hitta ordet.
" Folken ?" gissa Jacob.
" Ja precis , har du det ?"
" Nej Bella , jag gör det nu .." Sa han innan han gav mig en varm blick för gik ut ur huset.
" Jag läger mig nu" Sa jag och skyndade till mitt rum där jag låste dörren bakom mig , satte på tvn och tog fram min bok som jag fick av Jacob när jag fyllde sju år bara för att ha nåt att göra.
" Vi kanske ska be Cassidy följa med ?" Hörde jag mamma säga till pappa .
" Ska vi verkligen sära på henne och Benji ?" frågade pappa sarkastiskt.
" Nej men ändå..." mumlade hon .
" Aja vi får prata med dom andra imorgon.." Suckade pappa sen vart det aldelles tyst.
Jag drog täcket över mig och försökte sova .

Nu satt i i bilen ...Ytligare tre dagar hade gått och vi var på väg till Tanya i Alaska . Cassidy skulle komma om en vecka med Benji och bo där ett tag.
Jacob hade kommit sju imorse för att säga hej då och vi hade åkt tio. Mina kinder sved , mina näsa sved mina ögon sved , mitt hjärta sved. Mamma och pappa hade inte sagt nåt på hela resan och vi var ändå i Kanada nu. Jag var otroligt trött just nu men så fort jag blundade såg jag Jacobs kossade ansikte och tårfyllda ögon.
Jag såg i bakspegeln att håret såg ut som ett fågelbo och jag var röd underögonen , vilket inte var speciellt konstigt . Jag hade bett pappa vända ex antal gånger men inte fått nåt svar.
Dom hade fått världigt brottom med att hitta en lösning sen jag stöt på Garcia när jag letat efter Jacob .
Jag sneglade på hastighets metaren och förstod att vi skulle vara i Alaska imorgon biti.
Mamma stängde av musiken som spelades på lågvolym.
" Du kan inte vara tyst hela tiden Nessie " Sa hon lent och jag fnös till svar." Mamma om jag inte har fel så är det ni som håller tyst. Jag har bett er vända över tio gånger ." snäste jag .
" Nessie , Jake kommer på Fredag ." Sa hon ihop på ett leende . Men jag fick bara mer ont i magen.
" Tänk om Garcia oh Hope kommer då? Med den där Zimun eller vad sjutton han heter och det blir strid . Då är det vårt fel om dom blir skakade. Jag vill inte rymma mamma och sätta andra i fara . " Sa jag skonings löst och mamma bet sig sårat i läppen och vände sig igen . Okej , det var riktigt taskigt men jag orkade inte ta tillbaka det just nu. När vi åkte förbi McDonald´s stannade vi för första gången på flera timmar när mina föräldrar hörde min mage som jag inte ens hörde men när mamma väl gav mig påsen med mat så kände jag hungern .
" Gott?" frågade pappa och flinade . Jag nickade och försökte att inte se för knasig ut med pommes i hela munen och en hamburgare i handen .
" Du ser ut att inte ha ätit mat förut ...Vi glömmer att ge dig mat.. Esme har vart för snälla mot oss " skrattade mamma men hennes skratt gick snart till ett sorgset gnällande. " Mamma det är okej , att erkänna att du saknar henne och resten och vi borde prata om dom ... " halvljög jag . Mamma log mot mig och smekte min kind på ett sett som såg ganska obekvämt ut för mamma . " Det löser sig va ?" mumlade jag och pappa började skratta .
" Herregud Renesmee har du aldrig hört några av vår familj historier ? Det slutar alltid väl " Skrattade han . Jag la min hand på hans arm . - Säger du så bara för att lugna mig ?Sa jag på mitt lilla sett och pappa skakade på huvudet .
" Jag lovar , jag ljuger inte .." Han flinade igen " Har du inet hört Jezz historia ? Din mammas .." Jag rös till när han sa mammas , Han och mamma hade inte haft det lätt " Sen har vi ju Benjis och Cassis som nu har hittat varandra igen efter över hundra år." fortsatte han . " Du och Jake kommer få ett underbart liv när allt detta ar över gumman" Log mamma igen och jag log lite svagt och tog upp in ryggsäck som mamma haft när hon gick i high school och tog fram en bok av P.C Cast . Jag ar nu på andra boken och började läsa . Det är lite lustigt vad folk skriver om oss vampyrer ibland ...Jag menar att man får ett märke i pannan är ju helt orealistiskt . Samma sak med Bram Stoker . Man undrar vart dom får sina idér ifrån. Jag sneglade bort från boken och såg en okänd bok och tog upp den . Boken var i vitskin oh hade en guldig text på sig i skrivstil , Det stod Renesmee Carlise Cullen på den . Jag slog upp boken och såg foton jag aldrig sett . Jag kollade länge på ena kortet . Jag såg ut att vara två år och satte i Jacobs knä som såg överlycklig ut .
" Mamma , vad är det här ?" frågade jag med ett litet skratt. " Ett foto album Alice och Rose gjort . Bilder från din första dag i livet till för ett bara nångra månader sen . Det var en avskeds present ." Svarade hon .
Jag fortsatte att kolla på korten . På ett lite längre bak i boken var det en sydamerikanska som höll mig i famnen och i bakgrunden stod mamma , pappa och Kate . Det var ju Zafrina! Jag kom ihåg det här . Det var innan vi skulle möta volturi och Kate försökte motivera mamma att skydda pappa från hennes stötar så hon lärde sig använda skölden. Det var innan jag "hjälpte till ". Pappa skrattade lite och skakade på huvudet . " Det gjorde faktiskt ont Nessie så du behöver inte flina " mumlade han muntert. Jag vet inte länge jag kollade i albumet ett bra tag innan jag somnade .