Kapitel 1 del 2

Jag suckade tungt och slängde ännu ett kuvert i sopporna.

" Jag fattar inget " morrade jag och blängde på Jacob som såg upp från en biltidning. 

" Vadå för något ?" frågade han och såg på mig och jag gav honom en kylig blick.

" Jag får en massa brev från olika collage men jag har varken sökt eller gått klart high school " 

mumlade jag. Först hade jag trott att det kanske bara kommit fel men jag hade fått fem antagningar till olika skolor började jag undra.

" Du vet inte något om det här ? " frågade Jacob och lade ett kuvert från en skola i alaska. Han tog upp det och läste igenom det. " Nej, skulle jag göra det ? " frågade han och la pappret på bordet igen. 

Jag såg vaksamt på honom. " Gör du inte ? "

Sen var vi inte ensamma längre. " Hej mamma " hälsade jag och fortsatte stirra ner på pappret i mina händer. " Vad är det där ? " frågade hon och kikade över min axel.
" Något brev om att jag har kommit in på ett universitet i Alaska " svara jag och knöllade ihop det i handen. Jacob gäspade stort. " Jacob gå och lägg dig en stund , du sov inget i natt " manade jag och han grimaserade " Jag vill ju inte lämna dig ensam " Han log. Inte jag.
Efter att ha stirrat på honom ett tag suckade han och reste sig utmattat upp från stolen och kysste mig på kinden. " Du har rätt ..." sa han bara och gick in i mitt rum. Efter femton minuter hördes dämpande snarkningar.
Mamma slöt upp bredvid mig " Hej mamma " mumlade jag.
" Vad är det där ? " frågade hon och kikade över min axel . Pappa var nu också i rummet.
" Vi vill prata med dig Renesmee " sa han och jag ryckte till. " Jösses " flämtade jag skämt.
" Ge ifrån dig lite ljud pappa " muttrade jag och han log.
Dem sneglade på varandra " Mamma och jag har bestämt att du ska gå på collage"
Det var tyst i flera minuter. Vad menade han ? Sen ringde klockan i huvudet.

" Vad är det pappa ? " frågade jag när 

Pappa och mamma sneglade på varandra. Vad hade jag gjort nu då ?

" Vi har bestämt att du ska gå på collage " svarade pappa med bestämd ton.

Allt stannade en sekund. 

 Collage ! " skrek jag i högan skyn " Jag har ju inte ens gått klart High school ! Jag kan inte åka på collage även om jag så ville och tro mig, jag vill inte " Det brännde verkligen i halsen av klumpen av tårar.

" Det går alltid att fixa " flinade pappa belåtet " Inga mutor !" vrålade jag och pappa rynkade ögonen brynen innan han började skratta " Precis som sin mor " skrattade han och puffade till mamma med armbågen som inte såg ett dugg road ut " Pappa och jag har pratat om det här du ska gå på collage ditt första ehmm...Levnads år ? " Sa mamma " Ja men jag är bara sju så det går ju inte ? " Snälla säg att det funkar och pappa skakade på huvudet som svar på mina tankar " Låt mitt huvud vara ifred " morrade jag och gick till mitt rum och slog igen dörren så hårt att en spricka sprang upp för min vägg. 

Jacob som låg i min säng och sov tittade upp och tittade på mig med en blandning av oro, trötthet och ilska. Men ilskan var inte för att jag slog igen dörren så hårt utan för att jag nu stod och grät. Det var inte för att jag grät heller utan för att nån fått mig att gråta och han reste sig ur min säng 

" Jag vill inte gå på collage " snyftade jag mot hans bröst och han smekte mitt hår och kramade mig. " Collage ? " frågade han när jag lugnat mig lite. Jag nickade.

" Men ...Varför ? " frågade han och jag ryckte på axlarna." De vill förstöra mitt liv " fräste jag som en vild katt och kände hur jag skakade av ilska. Var det så här Jacob kände varje gång han vart till varg ?
" Nej vi vill inte förstöra ditt liv Renesmee...Vi vill bara att du ska prova på att gå på collage. Gillar du det inte får du hoppa av. " sa pappa och jag morrade åt honom.
" Visst. Men ni kan inte få mig till Alaska "
Pappa ryckte till" Men dem andra skolorna ? har inte dem kommit än ? " frågade han förbryllat och jag skrattade " Dem bad om att få brinna och jag uppföljde deras innersta önskan " sa jag med dålig ryskbrytning och pappa höll igen ett leende " Då blir det Alaska. Det var tänkt att Bella skulle ha gått där innan hon vart vampyr "
Jacob himlade med ögonen. " Jag har ingenstans att bo " snäste jag och pappa gungade lite på hälarna. " Jo faktiskt.  " Han såg oerhört road ut.
" Jag vill inte " skrek jag och mamma bad Jacob att gå och han att kunde komma tillbaka senare.
" Nej ! Han stannar här " röt jag och grep tag om hans hand när han gick mot min dörr med missnöjd min. Jacob log " Det gör inte Nessie, jag måste ända kollar läget med Leah och Quil " försäkrade han och försvann  ut från mitt rum. Jaha tack för den , Jacob.
Jag vände min uppmärksamhet till mina föräldrar " Jag tänker inte " sa jag bestämt och satte mig på min säng.
Pappa ryckte på axlarna " Du har inte mycket till val "