Esme reste sig och när jag trodde att det inte kunde bli värre. Hördes ännu ett flämtade ljud av fyra personer, bara två hade hjärtan som pulserade. Jag sneglade på dem i några sekunder innan jag vände mig om för att se Nessie, Jacob, Bella och Edwards miner när dem såg mig. Jag visste inte vad mitt ansikte visade men deras var precis som dem andras. Jacob stod bara med gapande mun och blinkade med ögonen för att sedan gnuggade sig med händerna i dem.
" Ja, det är jag .."mumlade jag och dem ryckte till när dem hörde min bekanta röst. Renesmee såg inte chockad ut. Hon såg bara förbannad ut och besviken ut. Edwards läppar var en hårt, smalt streck.
" Hh Hur kan du leva " viskade Bella , Benji svarade innan jag hann :" För hon dog aldrig eftersom hon inte var på vår sida utan på Hope och Garcias... Kul va ? " hans röst var ännu mer färgat av hat. " Det berättade jag aldrig " mumlade jag och Benji fnös " Du är en öppen bok " Han stängde av tvn för att se den stora scenen i rummet intill. Min blick gick mellan personerna : Esme som inte ens mötte min blick utan stod med stängda ögon och handen för munnen eftersom hon inte riktigt hämtat sig från chocken, Carlise hade ställt sig intill henne med ängslig , orolig blick , Emmett trodde inte sina ögon, Jaspers ansikte gick inte att tolka medan Alice verkade vara i nån from av trans. Rosalies var lyste av fientlighet mot mig. Det var läskigt och jag hade en äcklig känsla i kroppen. Jag svalade hårt. Ingen verkade kunna säga något utan alla stod där och hon fick kontrollera sig för att inte skrika åt dem att säga något. Snälla Zoey, hitta mig...Rädda mig bad jag men vad skulle det vara bra för ? " Du hade rätt " viskade Jake i Nessies öra och hon nickade och jag såg på henne och ett förvridet leende smög på hennes läppar. Jag vädrade diskret i luften. Kanske hade hennes vänner kommit efter henne ? " Jag sa ju det " väste hon sedan till Bella som bara nickade " Ja ...du hade det "
Jag harklade mig " Jag vet , med tanke på omständigheterna så har jag inget rätt till att säga till om något..."
" Nehe ? Menar du ? " Avbröt Benji. Sarkasms. Men jag låtsades som att jag inte hörde. " Men jag skulle uppskatta om ni inte pratade om mig som om jag inte var här just nu. " Jag förvånades av hur självsäker jag lät, i alla fall i mina öron. " Förlåt " hörde jag Renesmee mumlade och jag log vänligt, eftersom dem var som puzzelbitar log Jacob mot mig när Nessie gjorde det men hans leende verkade inte lika äkta. En bekant doft !Inte varulv! Vampyr ! Zoey, Justin och Ashton kom gående med vaksamma rörelser. Zoeys ögon glödde när hon såg mig men sen såg hon ångestfullt på mig. " Zoey ?" väste jag, eftersom oros klumpen i min hals hindrade mig för att prata ordentligt. " Du sprang så fort att vi tappade bort dig " Ljög hon. Dem hade sprungit efter mig från Texas. Emmett kisade vaksamt på dem. Då kom jag att tänka på deras ögon. Justins hade fortfarande den rubinröda färgen men den hade bleknat lite sen dem fyra dagarna vi inte setts på. Andra kunde inte märka skillnaden, men den fanns där. Zoeys hade förändrats mer och Ashtons också. Dem försökte med ny diet. Jag ville skrika och hoppa av lycka. " Okej jag hänger inte med här " hörde jag Emmett och jag hejdade mig från att le av att höra hans bas röst. " Ska inte du vara död ? " frågade han och la huvudet på sne och tittade på mig. Hans fråga fick alla att titta nyfiket på mig och jag nickade och tvekade " Asså... Det är svårt att förklara " Sa jag stammande och Zoey tog ton " Nehe ! För dig men inte för mig " Hon stod fortfarande på gräsmattan tre meter ifrån huset hand i hand med Ashton . När hon såg att jag studerade deras sammanlänkade fingrar släppte hon honom diskret " Vem är dvärgen ? " frågade Emmett bryskt och Alice blängde på honom när han kommenterade Zo´s längd. Hon var kortare än Alice. " Dvärgen heter Zoey " sa jag retsamt och Zoey skakade roat på huvudet " Tack för den "
" Men seriöst jag kan nog förklara bättre än Cassie " Sa hon själv belåtet och skuttade upp för trappen men gick inte in i huset. Carlise och Esme tittade nyfiket på mina vänner, lixom dem andra men deras blickar var varmare än dem andras. Carlise kliade sig besvärat och drog handen genom sitt hår. " Visst Zoey... Erhm berätta " Sa han men rynkad panna. " Jag kanske ska..." viskade jag och Zoey skrattade " Cassie jag vet din historia mer än dig ! Jag såg det i Murans önskningar " Hennes leende var varmt och sockersött " Vem är Muran ? " frågade Jasper och Alice i mun på varandra och Zoey harklade sig för att dölja sitt skratt men vart sedan allvarlig.
" Hon som äger Cassidy och som lever för att tortera henne eftersom Cassidy är för rebelliskt och vägrar lyssna på sin så kallade ägare " Sa hon med en axel ryckning och den äckliga stämningen försvann. Jasper förstod vad detta handlade om " Du till hör en armé " sa han men hans röst var inte anklagande som jag alltid föreställt mig att den skulle vara när han kom på det.
Jag nickade bara.
" Bandet som blir mellan dem om man lovar tillit blir lika stark och obryt bar som ... som.. En prägling. " Svarade Zoey på Carlise fråga . Hon satt i deras soffor och pratade med dem. Jag stod. Kände allas blickar på mig. " När kom du in i bilden? " frågade Esme ömt och hennes blick gled mellan Zoey , mig , Justin och lille Ash. " Tjugofem år sen, tre veckor efter Cassie blivit tvingad att söka upp volturi. "
" Muran förändrade mig mitt framför ögonen på min mamma och pappa. Hon har ingen respekt för annat liv. Därför är hon så besatt av Cass, även fast hon avskyr henne. " Hon skrattade.
" Hon hoppades på att efter sin...visit här och i Italien skulle hon fortfarande vara en galning som inte hyste nån empati alls för levande varelser , Men när hon kom var hon inte som förut. Hon dödade nästan sig själv genom att inte dricka blod. När Ashton nästan blev dödad av en annan i ... Av oss dödade hon honom utan att tveka. Muran trodde det berodde på att hon höll på att bli sitt gamla jag. Det var henne önskan att få en vampyr med såna talanger att bli till hundra procent på hennes sida, men hon fattade inte att det berodde på att Ashton blev så illa behandlat. Vampyrer säger att vi inte kan torteras. Men dem har fel. Dem som tillhör Muran har ingen vilja kvar efter ett tag. Det är få som står upp. Jag vaknade till när Cassidy kom tillbaka och Muran började skrika på henne för att hon inte drack blodet från invånarna i Brasilien när dem kom för nära och nån... tog hand om dem. Det var jag som fick ge henne blod för att hon skulle klara sig. Hon satt dag ut och dag in vid samma träd. Efter ett tag kunde hon inte ens sitta och låg ner för att hon var så svag eftersom hon inte drack blod. " Hon gjorde en paus. Jag undrade varför hon tystande när jag förstod att hon studerade mig när jag stod med ryggen mot dem och tittade ut genom fönstret i egna tankar. Hon skrattade " Hon gick bokstavligen inte att prata med eftersom hon var vresig som sjutton. Vilka kommentarer hon kunde komma med , det var helt sjukt. Så snälla var inte arg på henne.. okej ? Visst det hon gjorde var ren idiotiskt men bandet som blir under den förvandlingen hon var med om är svåra att bryta . Tjugiofem år och dem sitter fortfarande i ... Mitt och Ashtons är starkare eftersom han var fjorton och jag femton när vi vart så var vi lättare. Cassi och Justin kom från en helt annan tid och var sjutton arton dem har bättre försvar. " Jag kände Carlise studera killarna utanför " Hur länga har Ashton varit ? " frågade han
" Tio år, han vet inte om något annat än den där regnskogen.Vi andra har sett annat. Justin var högt placerad. Han tog hand om ordningen . Det var Cassies jobb innan. Muran trodde som sagt att hon höll på att falla tillbaka till den onda sidan och skulle därför ge tillbaka hennes gamla position, vilket betyder .."
" Att Justin skulle dö " avbröt Jasper och Zoey nickade " Aa. Men som vanligt kunde hon inte hålla käften så en jäkla till fajt började i skogen medan jag , Justin och Ashton fick chansen att ge oss av slogs hon mot Muran för att sen driva ner oss i träsk vatten i två dagar !"
" Dödade hon Muran ? " frågade Emmett och tonfallet var ytterst bekant. Jag kände Zoey snegla mot mig " Nej " Svarade hon bara.
" Men den tiden kommer " muttrade jag och gled ur min dagdröm.
" Kommer ni stanna ? " frågade Esme och jag försökte dölja den varma vågen av behag som strömmade igenom mig. Ville hon det ? Tack och lov svarade Ashton med en brytning som fick mig att titta på pojken. Hans röst hade ju en brytning ! En portugisisk accent. Jag hade levt så med den i Brasilien att jag inte ens tänkt på den ! " Nix. Vi ska dra vidare. Men först måste vi hämta Zoeys hund Davie "
Jag rynkade pannan " Tog ni med den ? " frågade jag och blängde på honom och han nickade.
" Japp "
Ett lågt skall hördes i skogen som för berätta om sin närvaro. " Det var han " Jag såg hur Zoey lindade dem runt sitt lillfinger. Ingen sa något till mig eller ens såg på mig. Jag visste varför, jag hade svikit dem, jag hade ...Sårat dem. Jag visste att det berodde på det
" Cass ... Klockan tickar " hörde jag Justin utanför och jag nickade " Zoey? " bad jag som en fråga och hon nickade " Ja, trevligt att träffas men vi ska ge oss av nu " Sa hon och nickade
" Vänta !" Carlise hejdade henne " En fråga bara " Han log vänligt mot henne.
" Hur kommer det sig att du vet allt detta vad Cassidy och Muran ville ha det , önskade " Hans blick gick mellan henne och mig och hon log mjukt " Min talang är att jag kan se vad dem önskar mest. Hur dem vill ha det och vad dem vill ha. Deras svagheter. " Hon nickade åt mig att jag kunde gå till pojkarna som väntade vid floden. Men jag hörde henne " Cassidy´s önskan var att ni skulle förstå, att inte hata henne " Sa och gick mot oss utan ett ord, ingen sa något mer heller och sprang till oss och vi gav oss av. Efter Zoey hämtat sin hund. " Vi måste hitta en bil snart...Davie gillar inte vår fart "
" Det kan jag ordna " Jag snurrade runt och Edward kom mot oss. Han såg vaksamt på oss när han ställde sig med en meters mellan rum mellan oss. " Det är...Skönt att veta att du lever. Nessie kände det på sig. Men jag har några frågor ..." Justin suckade klagande och skulle precis säga något men jag gav honom en varande blick " Visst "
" Alice undrar vad du gjorde med kläderna ? " Han log och jag brast i skratt " Kolla på vinden " svarade jag, han nickade " Sen varför tar du inte din bil ? " frågade han och slängde den silveriga nyckeln till mig " Har ni kvar den ? " jag insåg hur chockad jag lät och han rynkade pannan av min fråga " Sen , har ni känt så vampyr dofter här om kring " Nu var det jag som reagerade
" Bara er " Jag tittade på dem andra som skakade på huvudet " Nej... Hurså ? "
" Nej bara ändå..." Lögn tänkte jag. Det handlade om något men han tänkte inte berätta något för mig. Han log mot mig igen " Emmett har kört bilen till slutet av vägen in till huset . Om ni hellre vill ta den " Sen gjorde han en gest mot mig att följa med honom och när vi gick förbi huset igen sneglade jag mot fönstret men ingen var kvar i rummet. När Justin såg bilen visslade han lågt med stora ögonen " Wow " viskade han mest för sig själv. " Tur att den är så stor i kupén, hunden får inte plats annars " sa Edward och försvann " Tack !" ropade jag efter honom. Det var sista gången jag såg Edward Cullen.
" Cassi ? " Hörde jag Justin i baksättet bredvid Zoey och den enormt fula hunden , jag mötte hans blick i bakspegeln. " Hur mycket pengar har du på kontot ? " Jag harklade mig för att inte börja gapgarva " Vill ni ha en varsin jakt eller en var sin herrgård ? " frågade jag och jag såg Justins min, Hon hade mycket penagar.
" Bra , för vi har hittat ett hus. Ett stort fint. I Kanada. Och jag tror vi är på väg åt fel håll i så fall"
" Jag ska bara göra ett litet ärende "
De satt helt tysta. Det var när vi anledde till en skyskrapa i centrala Seattle. " Okej vad gör vi här ? " frågade Zoey och kliade hunden på ryggen så den gläfsade av njutning. " Vi ska fixa ..Papper " svarade jag. Vi hoppade ur bilen och gick in i byggnaden " Zoey ..Jag tror inte dem tillåter hunden här " rådgjorde Ashton " Det struntar jag i " skrattade hon " J Jenks " Sa jag bara när jag gick till kvinnan bakom disken för information. " Våning tre, hans namn står på dörren. Hundar är inte tillåtna här " Väste hon med sin narsala röst utan att titta upp från mode tidningen som hon höll med sina mycket manikyrerade fingrar. " Vi får ..."
" Hissen ? " frågade Justin missnöjt " Vi kan ju springa upp " Hans röst var lägre när han sa det sista. " Jo , men det är övervaknings kameror överallt. Det är bara advokater " förklarade jag och Zoey tittade nyfiket upp på mig " Ska vi träffa en advokat ? Varför ? " frågade hon med en rynka mellan ögonbrynen " Som jag sa, Papper " Ash och Zoey tittade förbryllat på varandra då Justin verkade förstå " Åh ..Papper , som i en film" ha skrattade lågt och klev ur hissen.
" J Jenks " Sa jag lågt och knackade på dörren "Jag är upptagen " hördes en stressad röst ropa
" Det är Cassidy Davies Cullen sir.. " Sa jag genom dörren och tittade på Justin som flinade.
" Cullen ? " en låg duns, sen låstes dörren upp och Mr J tittade fram.
" Fröken Cullen, så trevligt att ses igen " Hälsade han och räckte fram handen.
" Mr J detsamma " Jag fattade tag om hans hand och skakade den lätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar