New Blood Kapitel 22 ( sista kapitlet)

Mardrömar , än massa mardömar . Det hade min natt beståt av bara en massa mardrömar som hållt mig vaken .
Mamma , pappa och Jacob hade kommit inrusandes hela natten när jag skrikit. Jacob låg bredvid mig . Han hade somnat under natten när han kommit in vid fem tiden efter en mardröm och lagt sid bredvid mig för att trösta ..Men han hann somna förre mig. Jag vände mig om för att se hans ansikte men han sov. Jag gled ur hans grep och drog på mig mina slitna converse och hoppade ut genom fönstret. Medans jag sprang tänkte jag på dem två senaste dagarna . Jag hade bara gråtit .
Cassie kunde inte vara död . Benji hade suttit hos henne hela tiden . Det var honom jag behövde träffa. Min bästa vän . Jag kunde bara tro att allt bara var en dröm . Men ...Det hade jag gjort igår också .
När jag kom dit var det kaos i huset. Eller okej ..Stelt .
Benji såg galen ut , Carlise orolig lixom Esme . Emmett och Jasper såg jag inte ens till .
" Renesmee " Log Rosalie när jag kom in men hennes leende nådde inte ögonen. " God morgon. Vad händer " frågade jag.
" Renesmee , har du sett eller känt nån ovanlig doft i skogen påväg hit ? " Svarade Carlise . Svaret chockade mig . " Nej , borde jag det ?" Jag höjde misstänksamt mitt ena ögonbryn " Nessie ! " ropade Alice panikslaget . Jag trodde det berodde på att hon var lättad över att se mig över det som nu hänt , vad nu det handlar om. Men nej " Hur sjutton ser du ut ! " Pappa himlade med ögon . " Har vi inte nog med att göra än att bry oss om make up ?" morrade Benji innan han lämnade huset och sprang in i skogen . Jag vände blicken chockat mot min familj " Vad har hänt !" Mina ögon fylldes till bredden av tårar eftersom jag var så rädd. Alla tvekade " Vet Jake ?" jag la armarna i kors och la min tyngd på högerbenet .
Emmett nickade och Alice smelde till hans axel och väste lågt . " Okej , Då får jag fråga honom. Han kommer at svara " Jag vände mig om och börjde gå mot dörren. 1.2.3 " Okej gumman " mumlade mamma tungt " Cassidy är ..." började hon .
" Lever hon " utbrast jag lyckligt och chockat. Mamma skakade på huvudet " Borta " viskade hon och min lycka försvann och jag satte mig med en duns i soffan . "Hur ?" viskade jag för panikslagen för att kunna skrika. " Vi kände en okänd doft , men Em och Jazz kunde inte följa den eftersom den vart för svag..." Mammas ord gick inte ihop . Utan nån förvarning började jag gå ut .Med tårar längst mina kinder igen, När jag kommit utom syn-och-hörhåll från dem andra föll jag ihop på marken och gröt. Jag torkade tårarna med tröjärmen . När jag trodde det gått en bra stund tog jag mig samman och reste mig och det hade börjat ljusna. Jag borstade av löv från mina kläder . När jag kom tillbaka till huset låg Jacob fortfarande och sov .
Jag gick till köket och tog fram grejer till frukost och när jag hörde Jacob börja vakna hällde jag äggröran på en tallrik lixom några rostade brödskivor och tog resten av mjölkchocklade och hällde det i ett stort glas." Nessie ?" mumlade han sömningt " Ja !" svarade jag och jag hörde att han höll på att kliva ur sängen. " Vänta !" utbrast jag och la allting på en bricka. " Är allting okej ?" frågade han och började låta lite ängslig men hans ögon var stora som tallrikar när jag kom in med brickan
" Jag mår bra " log jag och satte mig bredvid min sömniga pojkvän. Han log brett " Vad är detta då " skrockade han och kysste mig innan jag pressade en brödskiva i munnen på honom och avbröt kyssen. "Frukost " svarade jag med en axelryckning. Han gav mig åter en kyss , Denna gång avbröt jag den inte utan Jacob för att fortsätta äta.
Jag ville inte visa att nåt var fel så jag hade ett fake leende på läpparna under hela eftermiddagen men jag såg att Jake förstod att nåt var fel eftersom så fort han frågade om vi kunde gå till dem andra började jag svettas av panik. Jag orkade inte mer jag var redan förstörd inombords , jag ville inte bli det i mitt hjärta också. Det räckte. Men han gav sig .
" Nessie , Jag måste prata med Carlise " invände Jacob men jag skakade på huvudet " Kan vi inte kolla på tv . Brukar inte det där bil , garage någonting programet gå så här dags " Jag log mot honom men det lurade honom inte. " Renesmee vad har hänt " Han blängde på mig , en blaning av oro och irretation. Men framför allt oro. Han la sina händer om mina svidande kinder . " Nessie ?" envisades. " Gå till Carlise " snäste jag och marsherade mot mitt rum. Jag hörde honom tveka men hörde tillslut dörren stängas. Han gick dit. Fan. Jag slängde mig på sängen och tog upp min mobil och gick in på telefon boken " C " mumlade jag och scrollade ner och såg det mest sårade nummret i världen . Jag raderade samt alla bilder på henne. Utom en , den var från när Hon, jag och Jake var i Seattle. Bara några minuter somnade jag utmattad från natten.

Två veckor senare .

Jag tog upp Jakes trasiga t-shirt. Han var arg igen. Vi hade bråkat igen vi har bråkat hela tiden den senaste tiden. Jag svår ilsket medans jag gick till huset. Jag smällde upp dörren så alla tittade upp och dem förstod vad det handlade om , Jake var arg , jag med . Rosalie hade först tyckt att det var världigt roade att jag skrek på Jacob , men hennes sorg och oro var tydlig nu. Esme bet sig i läppen och jag slängde Jakes trasiga t-shirt i sopkorgen och Alice flämtade till. " Vad.Har.Hän !" utbrast hon och tog upp tröjan i händerna . " Nessie , vet du hur dyr den här var . Äkta vara ! Den bästa Jacob hade " Mina ögon blixtrade till och jag kände ett hugg i bröstet. Jag väste åt henne och hon förstod vad som hände " Åh..." Hon öppnade munnen för att säga nåt mer men hon höll igen . Tack .
" Renesmee ?" Det var Seth. Han stod lutad mot dörrkarmen . " Hej Seth " mumltade jag och äcklades av hur glad han lät.
" Leah vill prata med dig " Sa han bara innan han vände sig om och gick mot skogen igen och såg att han hade ett rosa bir märke. Jag vände förvånat min blick mot dem andra men dem andra såg lika frågande ut som jag måste ha gjort. Jag gick in i skogen och följde Leahs doft. " Leah ?" ropade jag och chockades av ett svar . " Nessie, här " Hon var människa .
Hon var kläd i ett par nya riktigt snygga jeans, ett vit linne och ett par träningsskor. " Vad är detta ?" Hon satt på en sten och hade lagt fram två coca cola flaskor och köpt en pizza. Jag lutade mig mot doften . Det luktade så gott.
Hon log ängsligt mot mig och satte sig på mossan och nickade mot platsen framför sig. Jag satte mig och kände mig obekväm. Hon föste pizzakartongen mot mig och jag tog en bit och tog en tuga och fick nästan en chock eftersom det smakade så gott. " Renesmee...Hur mår du ?" började Leah försiktigt ..Jaha . Nu fattar jag hon ville prata. Jag suckade och svalde pizzan " Vem bryr sig " fräste jag och fick en tjockklump i halsen. " Jag bryr mig , din familj och ...Jacob " sa hon lent.
Jag sköt undan pizzan . Jag var inte hungrig längre men tog i stället en klunck av min cola. " Vart vill du komma ?" viskade jag . " Att ..Vi förstår Nessie ...Du saknar Henne .Mycket . Vi med ! Tro mig jag vet vad smärta innebär ." Hennes ögon visade smärta och medlidnade. " Vännen . som sagt vi vet hur du kände för ...Men till det jag vill komma. Jacob vill hjälpa dig . Han har hjälpt många ! " förklarade hon det fick mig att rycka till." Vilka ?" jag la armarna i kors. " Bella , Mig och hur många gånger har han inte funnits där för dig ?" Hon såg menade på mig. Jag drog tårarna över mina kinder. " Jag vill inte dra in honom i mina problem. Han ..." Leah kramade mig . " Nessie , det ända som sårar Jacob är att ni bråkar , att du mår dåligt och ljuger om dina känslor. Prata med honom " Log hon och stängde kartongen och räckte den till mig lixom cola flaskorna. Hon reste sig och drog av sig skorna. " Prata med honom och lita på honom. Han förstår bättre än du tror. " Sa hon självsäkert. Jag log och lät henne fösa mig bort från skogen och jag gick mot den lilla stugan och hoppade till när en gren knäcktes. " Jake? " flämtade jag " Nessie " Han såg helt knäckt ut . Jag skadade honom verkligen. Jag tog upp nycklen och öppnade dörren. " Förlåt" viskade jag och tårarna började rinna igen , som vanligt sved det om mina röda kinder.
Han kramade mig hårt . " Nessie , du måste lita på mig. Prata med mig om allt" mumlade han i mitt öra så hans heta andedräkt kittlade mig i örat så jag fnissade till. Jacob vände sig chockat mot mig, eftersom ljudet förvånade honom och sen kunde inte jag inte sluta skratta. Inte han heller. Han tog snabbt emot läsken och pizzan som jag tappade när jag föll ihop på golvet av skratt. Jacob vart plötsligt allvarlig och all glädje som kommit ur mig nyss var bortblåst och Jacob tog min hand. " Du litar inte på mig att du kan berätta vad som är fel !" muttrade han och det lät anklagande jag nickade . " Jag vill inte att du ska må dåligt " invände jag och lät gnällig . " Nessie , jag vet vad som hänt och du måste förstå att jag och Bella vet hur det känns , Din far å " Det tre sista orden lät lite motvilliga. " Leah med " tillade jag . Han nickade . " Precis ." Han tystnade
" Renesmee Jag älskar dig , så låt mig visa att du kan prata med mig . Jag vill inte bråka . Så fort vi pratat den senaste veckan har det slutat med att vi skriker på varamdra . Det tar kål på mig , jag pallar inte att tjafsa med dig . Du är mitt liv " Han drog ett djupt andetag innan han fortsatte " Jag ber dig inte att släppa allt det här bara sådär det kommer ta enormt med tid och mycket smärta men låt mig åtminståne få hjälpa dig " Han väntade på mitt svar . Jag tänkte på hur jag skulle svara , jag ville inte att det skulle låta fel. " Jacob ..." började jag tveksamt och tog min hand ur hans och hans ögon vart vaksama och nästan rädda. Hörde han nåt i min röst som inte jag gjorde ? " Jacob . Jag vill inte bråka heller . Det dödar mig också men jag vill inte att du gräver ner dig för mina problem. Jag älskar dig med " Min röst var skör och tunn , jag såg han djupt i ögonen. Ett tredjevärldskrig kunde ha brutit ut under den stunden. Avståndet retade mig och jag tog hans hand och la den om min midja och jag ställde mig på tå för att kunna ge honom en kyss och mitt hjärta började slå fortare när han pressade mig hårt mot sin kropp så min kröktes. Mina fingrar flätades in i hans mörka hår och hans i mitt och vi fick båda avbryta för att hämta andan "Mamma och Pappa " Sa jag bara och försökte krångla mig ur hans grep , men han höll mig i ett fast grep.
" Dem jagar " Sa han retsamt och med ett flin som passades hans tonfall. Jag fnissade och började putta honom mot mitt rum och jag började knäppa upp min kofta och Jacob började plocka hur hårnålarna som jag satt upp mitt hår med.
Men självklart hörde kände vi en doft som fick oss att avbryta innan jag ens börjat kavla upp linnet . Både jag och Jacob suckade av irritation. Det var troligen Benji som var ute och sprang igen . Vi hade knappt sett honom dem senasre dagarna eftersom detta var för mycket. " Vi bryr oss inte om honom " log jag och sparckade igen dörren bakom mig. Han verkade gilla den idén och lyfte upp mig i sin famn och jag la benen om hand midja innan han la mig i sängen så han låg överst. Mitt linne låg nu på golvet nedan för och mina strumpor gjorde dem sällskap. Men när det mobilen började vibba på golvet jag sneglade automatiskt mot en stans mobilen och såg att det var mamam " Fan " väste jag och föste undan Jacob och tröck på de gröna luren " Ja " Flåsade jag anfått " Nessie ? Varför låter du så anfådd för ? " frågade mamma . Opps. " Jag sprang till mobilen och kunde inet hitta den så jag vart stressad . " Ljög jag och Jacob log och lekte med mitt hår vilken distaherade mig lite " Öh va ?" frågade jag när jag hört mamma avsluta en mening . Hon suckade tungt " Är Jacob där ?" undrade hon .
Jag la handen över luren. " Vad ska jag säga ?" viskade jag panikslaget. " Vet inte säger du att jag är här fattar hon nog " mummlade han tillbaka " Jag vet inte . Han smyger väl runt i skogen nånstans . Ville du något speciellt ?" Fnös jag som att jag fortfarande var sur ."Tänkte bara säga att maten är klar och att du ska sluta ljuga... " Det hördes att hon log. En svag knackning hördes mot min dörr . Jacob och jag stirrade panikslaget på varndra så jag nästan trodde våra ögon skulle ploppa ur." FAN " morrade Jacob lågt . Nu skulle han få en massa skit av pappa .
" Mat " Sa mamma och leendet verkade fortfarande vara kvar . Jag drog snabbt på mig linnet och borstade igenom håret.Jacob hade det lättare hans shorts hade bara hämnat lite snett sen var han redo att möta döden . När vi gick till köket blossade en rodnad upp på mina kinder, Pinsamt . Hur mycket hade hon hört ? Tanken fick mig attrysa till och Jacob tog sin hand i min . Mamma var inte i köket men maten stod där. " Tacos !" utbrast jag glatt och började genast roffa åt mig maten och Jake detsamma . Innan jag satte mig kollade jag efter mamma eller pappa men dem verkade inte vara här .
"hmm ?" mumlade jag och satte mig ute i trädgården och Jacob tätt efter. Han satte sig mitt emot mig och tog tag om min haka med sin hand . Inte våldsamt inte hårt , utan på det sättet man ser i filmer när en man vill kyssa kvinnan han nyss erkänt sin kärlek till . Han såg på mig med min blick som han bara gav mig " Lovar du att du kommer berätta för mig om nåt fel ?" viskade han. Jag nickade " Ja" svarade jag och han log och satte sig . Av nån anledning stoppade jag handen i mina byxfickor och ett oväntat matrial överraskade mig och jag tog ur kedjan och fick en chock. Belocken med Rosalies ansikte på . En klump bildades i min hals. Jag bröt redan mot hans löfte. Men detta ville jag prata med Rose om först .
Hans gav mig en kort ljuv kyss som nästan gjorde mig yr , innan vi båda fortsatte att äta .
Jacob och Renesmee för alltid , Renesmee och Jacob för alltid . Ja . Det stämmde ! " Du och jag " flinade jag och flyttade mig så jag kunde luta mitt huvud mot hans axel . Han log triumferat " Föralltid " fortsatte han och vi fortsatte att äta .
Föralltid .Tänkte jag och log för mig själv . Än sen vad som skulle hända i framtiden vi hade ju varandra och kommer alltid att ha.

Jacob hade gått hem till Billy och jag låg ensam på sängen och tänkte på Cassie . Det gjorde ont , men det var en skönsmärta. Jag tänkte bara på bra stunder jag haft med henne men kom in på den värsta dagen i mitt liv. Slaget .
Men en tanke fick mig börja fundera vidare och släppa Cassidy. Varför ? Varför hade Garcia och Hope så mycket emot mig för ? Jag fick en teori. Jag var nåt " nytt " en ny upptäckt fasten Nahuel och hans systrar funnit mycket längre än mig . Men dem hade legat lågt. Nu visste folk att vi fanns halvvampyrer. Nya varelse som skrämde dem . Nya varelser , nytt blod.
Jag rös " Nytt blod , New Blood ."
Jag gravde fram ett minne , ett minne med Cassie och Jacob och en lycklig Benji . Jag trorkade bort tårarna och somnade me ett leende på läpparna.
Hon skulle aldrig bli bortglömd , Hon skulle alltid vara en Cullen och en del av min familj .

Vi kommer sakna dig Cassidy Davies Cullen.
Jag kommer sakna dig...



Slut på New Blood