Kapitel 5 del 1

" Nej , nej , nej " kved jag igen. Boken sa inget om att en prägling kunde upphöra , men mina tankar gjorde det , mitt hjärta. Han och Quil att beskrivit det som att ens prägling blir den som håller en kvar på jorden , inte tyngdkraften , Som att varje gång man såg henne eller honom var det som att se solen för första gången om man hade vart blind. Jag trodde på det , för det var så Jacob såg på mig , Sam och Emely. Deras relation var så otroligt stark , starkare än min jag Jacobs. Men nu , nu såg han på mig som om jag vore vem som helst som om jag bara var ännu en Cullen. Det sved i halsen. Det knackade på dörren men jag bad om att han skulle gå. Pappa muttrade ett okej innan han gick igen. Hmm , den där tankeläsar förmågan var nog inte så dum när det kommer till kritan. Då upptäckte jag att mina händer som fortfarande höll ett kramaktigt tag om boken skakade. Jag skulle behöva prata med nån men inte nån vampyr , inte Leah. En som en prägling. Caroline. Hela jag skakade som asplöv när jag reste mig men jag skulle få ta mig samman innan jag lämnade mitt lilla skyddsrum.



Jag orkade inte ringa utan chansade på att hon skulle vara hemma så jag satte mig i bilen efter jag lugnat mig och gått till bilen. Det kändes lite konstigt att åka till La push och veta att det inte var Jake jag skulle träffa. Carro och jag hade aldrig umgåtts något speciellt , men heller inte ignorerat varandra. Jag visste hur jobbigt hon haft det sen Mia försvan och Hon själv är den ända som åldrats och hon har förlorat kontakten med hela sin familj som flyttat och hon själv flyttade till Embry. När jag stannade utanför Embrys och Carros hus fick jag gåshud nästan scen skräck , Tänk om Embry var hemma ? Vad skulle jag säga . - Embry ut ! Jag måste prata med Carro om prägling men säg inget till Jacob. Jo tjena det skulle ju funka.

Jag höjde handen och knackade på dörren och kände doften av bullar. Carro öppnade dörren och log varmt " Renesmee " hälsade hon mjukt och såg världigt förvånad ut. Hennes mörka hår var uppsatt i en slarvig knut och hon hade en förklädde lindat runt midjan . "Hejsan " Sa tillbaka. " Stig in '" Sa hon och flyttade sig så jag skulle komma in. Jag gick in i köket och satte mig på en stol. Hon satte sig framför mig. " Vad beträffar mig denna äran? " frågade hon och reste sig sen igen med en min som om hon kom på något. Hon la undan en handduk som låg över en hög med nybakat bröd. Hon tog grytvanten på handen och la upp några stycken på ett fat och ställde farmför mig. " Emely recept " Hon ryckte på axlarna och gjorde en gest att jag skulle ta. Jag nickade och tog en bulle och tog en tugga. Det smakade ljuvligt. Hon väntade på att jag skulle svara. " Jo , Embry är ju präglad på dig... " började jag innan jag avbröt mig för att svälja. Hon log " Ja, Han säger det i allafall " hon ryckte på axlarna och hennes ord förvirrade mig. Han säger det? " Vad menar du ?" frågade jag , Hon suckade som om hon var tveksam på hur hon skulle formulera sig. " Jo...Jag vet inte hur jag förklara ..." skrattade hon. " Känns det inte som om det är en prägling?" fortsatte jag istället hon ryckte på axlarna. " Inte vet jag. Allt jag känner är att jag inte kan leva utan honom och att jag älskar honom mer än luften och maten. Men Nessie , jag förstår vart du vill komma. Du har det jobbigt med Jacob. " Förklarade hon och jag måste sett förbryllat ut när hon fortsatte " Embry berättade" flinade hon och hennes mörka ögon var fulla av medlidande. Jag nickade" Det stämmer . " mumlade jag och tog ännu en tugga av det goda matbrödet. " Du tvivlar på hans prägling på dig va?" All glädje försvann från hennes läppar och dem vart till ett naturligt sträck. Hon var verkligen vacker. " Ja " suckade jag och tittade ner på det mörka köksbordet. " Gö inte det " Hennes tonfall vart en aning hårdare men inte arg eller ilsken mer beskyddande. " Nessie , En prägling är så stark så och förstörbar. Jacob har nog bara en jobbig tid. Mycket har hänt runt om kring er två. Det kanske påverkar honom mer än du tror. " Sa hon lent och ställde fram två koppar med tea.

" Du tror bara att han är sliten? " Jag ångrade mig genaste med tanke på tonfallet som lät anklagande. Hon ryckte på axlarna. " Jag vet inte " mumlade hon lågt. Jag la min hand på hennes hand som var kuppad runt koppen. " Oj " flämade hon efter tre minuter då jag visade henne . " Oj " mumlade hon igen och blickade några gånger. " Mm, så illa är det ?" undrade hon när jag visade henne minet från när jag pratat med Jacob. "Kan du hjälpa mig ?" viskade jag ynligt. "Jag vet inte. Men du tror att han inte är präglad på dig? Renesmee, jag tror inte det funkar så. Har man präglats så har man . Men när började detta ?" undrade hon och återigen la min hand på hennes och visade vårt senaste bio besök. Hon reagerade på samma sätt med en massa oj. " Snälla Carro , Du måste hjälpa mig innan jag förlorar honom " snörvlade jag.

" Nessie , Jag...Jag vet inte hur . " Hon tittade ner i bordskivan " Jga har aldrig vart i samma situation som du, men du behöver nog inte oroa dig" det gick inte att låta bli att tro henne. Hon lät för säker. " Renesmee , om du vill vara mer säker så råder jag dig till Emely. Hon vet allt nästan. Mycket tack vare Sam , men endå. Vi kan åka dit. Jag skulle i allafall dit. Vi kan ta min bil " Jag nickade och hjälpte Carro att lägga matbullarna i en brödkorg och hon la en tunnduk över brödet innan vi satte oss i hennes gammla skruttiga bil. Vi var tysta hela vägen till Emely och Sam som var så bekant för mig att jag nästan började gråta igen. Alla minen jag hade där inte var med Jacob. Carro stelade till när vi öppnade bildörren och jag visste varför . Vi skulle inte få vara ensama. Jag hörde allas röster utom en. Det lättade lite. Carro rynkade ögonbrynen i en missnöjd min innan vi gick in i huset. Utan att knacka. " Ja, äntligen " Log Emely när hon såg oss komma " Grabbarna är utsvultna , Hej Renesmee " Hon försökte överrösta dem prat glada vargarna utan att lyckas speciellt väl. Det var bara jag som hörde. Carro mötes av Embry som direkt stod där vi hennes sida med en beskyddande arm runt hennes midja. " Nessie !" ropade Leah och kom fram till mig. Hon verkade världigt glad över att se mig. " Hej Leah...Vad ..är Jake" mumlade jag så bara hon hörde och mian ord fick hennes ansikte att bli hårt. " Jag vet inte" fräste hon och log sedan " Förlåt, det var inte dig jag var sur " Ursäktade hon sig " Det är lugnt jag fattar " Nickade jag men nåt smärtsamt döljdes i hennes ansikte och när dem andra verkade uppfatta att jag var där vart det värdligt spänt. Dem tystande. Jag tittade förbryllat mig omkring. " Vaddå? " frågade jag och dem andra vred på sig i stolarna så dem knakade. " Nej inget " mumlade Quil och stoppade en bulle i munnen, Paul gjorde samma sak. Embry började sig också efter en bulle men Carro hindrade honom genom att fösa undan handen från fatet. " Berätta för henne. " insisterade Emely och Leahs käkar smälldes ihop. Det fick mig att rysa. " Vad har hänt " Min röst skar sig en aning vilket skulle fått mig att rodna om jag inte vore så överdivet känslig och orolig. " Jared .." mumlade Sam befallande. Han grimaserade och såg sedan ursäktande på mig. "Jag , Jake och Kim var i Forks för att handla i morse eftersom vår butik inte hade öppet ännu och vi behövde vissa saker. Då Jake krockade med nån blondin. Mina ögon spärades upp och jag skulle snart hyperventlilera om han inte kom till saken. " Han verkade känna henne , men hans sett att.." Jag svalade " titta på henne " avbröt jag och han nickade " Det äcklade mig lite... Eftersom.."
jag avbröt igen " Hon var en vampyr. " nästan mimade jag och återigen nickade han " Visste du ? " undrade han " Jag visste att han sett henne förut , vart tog han vägen sen ? " Jag försökte låta oberörd men ingen gick på det , det visste jag. Jag började känna mig yr. " Vi..vi vet inte eftersom..Han inte följde med oss. Han började prata med henne . Jag och Kim började näsan dra i honom men nej. Han vägrade " Han rös. Jag kände mig som en staty. Dem tittade på mig för att se min reaktion. Det hade kanske gott två timmar innan jag vaknade till liv genom att blinka " Jag behöver luft " andades jag nästan innan jag i omänsklig takt sprang ut ur rummet.
Men så fort jag kom till stora vägen gick jag i mänskligtakt. Alice skulle se mig gå här ensam och hämta mig eller så skulle pappa göra det. Efter femton minutes vandrig hörde jag en välbekant tuta och Sways bil stannade bredvid mig . Först då insåg jag att regnet öste ner.
Istället för att bara veva ner rutan öppnade hon sin dörr och sprang runt sin bild. " Nessie , Vad du har hänt ? " utbrast hon och kramade om mig. " Sway sluta , du blir blöt" gnällade jag och hennes ögonsmallnade " Det skiter tu katten i " muttrade hon och jag kände att det ryckte i min mungipa , hennes meningar kunde ibland vara så konstiga. " Vad i helvete går du här för ? Det är nästan två mil hem till dig. " Hon tittade mig i ögonen igen och ströck undan mitt våta hår och kladdat sig fast på mina kinder. " Berätta " envisades hon och jag hulkade till och tårarna forsade ännu mer. " Han ....Han..." stammade jag . " Ska jag köra hem dig ?" frågade hon. Jag skakade på huvudet " Kommer din pappa och hämtar dig ?" Jag nickade . Hon stönade
" Nessie , du ljuger lika bra som pinoccio eller vad den där disney figuren hette " muttrade hon.
" Jag kör hem dig och du berättar vad som hänt så jag vet om jag måste spöa skiten ur nån " Orden var oseriösa men bara till ytan. Jag nickade medgivande. Hon flinade belåtet. Hon höll armen om min midja som stöd ifall jag skulle falla och öppnade dörren till sin skåpbil. Hon gick till sin sida av bilen och satte sig bakom ratten och började köra när jag satt mig bekvämt.
" Vad hände ?" frågade hon lent. jag svalde. " Jag åkte till en vän i La push.. och vi åkte till Sam Uley du vet .." Hon nickade och verkade mer uppmärksam på vad jag sa en vägen hon körde på.
" Jag fick veta en sak där..." Jag avbröt mig , försökte samla mig. " Jared och hans flickvän Kim hade vart i Forks med honom för att handla nåt som inte fanns i La push, då hade en träffat en annan tjej och han hade inte följt med dem sen utan stannat med henne.." Sway avbröt mig med en rad svordomar. "Vad gjorde du ?" sa hon sedan " Vänta. Han och jag hade gått på bio här om dagen ...Då hade han sett tjejen också men det var första gången och han hade verkligen stirrat på henne. Som om han var i trans eller nåt. " mumlade jag och lutade huvudet mot fönsterrutan . Hon frågade inge mer utan satt helt tyst . Inte ens radion var på och hon kunde bli så rasande på om man inte hade det eller om nån stängde av den. Det var ingen pinsam tystand utan en vanlig bekväm. Det var det alltid med Sway men jag önskade att jag kunde berätta allt för henne . Vad jag var och att tjejen Jake pratat med var en vampyr.
Hon svängde in till den lilla vägen mot Cullens ena lilla boning. " Jag följer dig in " insisterade hon och vi gick över grusplanen till huset. Carlise öppnade dörren när vi gick. " Läskigt Dr Cullen" skrockade hon men glädjen försvann snabbt. Han log mot Sway innan han studerade mig. " Vad har hänt Nessie ." mumlade han men Sway svarade " Jag vet att vi skulle ha ringt men jag kom längst vägen och såg Renesmee gå i regnet så jag stannade och körde hem henne . Hon berättade allt för mig så jag kan berätta ifall hon inte orkar. " Jag höjde huvudet och nickade. " Kom in Sway " Sa Carlise. Alla satt redan där . Mammas och pappas ögon var stora av oro. Leah satt inte där. Det gjorde mig lite besviken , jag som ville prata med henne. Esme kom med två stora vita badlakan och stora koppar tea " Tack Mrs Cullen " Tackade Sway och Esme log varm " Det är inget att tacka för " Hon föste oss mot dem vita möblerna , dem skulle bli förstörda " Det går bort Nessie " Sa pappa . Jag lipade . Han skulle förreställa min bror i närheten av mina kompisar och Carlise och Esme min mor och far.Sway berättade allt och Emmett hade haft söder två glas när han suttit och låtsats druckit vatten och Sway berättat nåt som störde honom. När Sway berättat klart , men hade även cencuretat lite . " Jag tror inte jag missat nåt " Sa hon och jag skakade på huvudet " Nej det har du inet " mumlade jag .
" Jag måste tyvär åka innan mamma och pappa ringer polischef Swan " flinade och och sneglade på mamma. " Jag tittar till dig i morgon" Sa hon och gav mig en kram. Esme gick fram till henne för att ta emot handduken " Tack för allt Mrs Cullen" Esme log mot henne. Hon vinkade en sista gång med pekfingrat, Jag log och gjorde detsamma innan hon satte sig i bilen och försvann. " Den korkade, virdiga, bedrägliga jycken " fräste Rosalie med blottade tänder.
" Rose " mumlade Pappa " Sluta Edward ! Han har svikit henne . Det var ju mycket till .."
Sluta ! Säger du prägling så.." Jag avbröt mig . Alla stelande still. " Lova mig bara en sak " väste jag . " Vad är det ?" frågade Carlise , jag vände mig mot honom. " Släpp inte in honom i huset förren jag har förlåtit honom "